måndag, december 31, 2007

Sailing into 2008


Wishes, not resolutions
Less drama
Continued sense of strength
No sudden deaths
Insight
To be able to put life away when needed
To love reasonably
A greater amount of literature
And certainty

fredag, december 28, 2007

Back in the real world




Efter över en vecka av isolering, snö, djur och natur, familj, släkt, hur mycket mat och alkohol som helst (just nu är det självsvält fram till nyårsafton, förutom typ imorn, då det är ytterligare kalkonmiddag med släkten... ughh) och inget tv-tittande, ingen dator, inget internet och knappt telefontäckning har jag landat i den, som jag trodde, välbekanta hemstaden Linköping.

Fel av mig. Hela stan känns ny. Affärer har flyttats hit eller dit, utökats eller helt enkelt spårlöst försvunnit! Detta påverkade dock inte min shoppinglust speciellt mycket, då dagen resulterade i riktiga fynd (en nedsatt Vera Wang-kofta), nyårsörhängen och möjlig nyårsberlock, böcker ("Collected works of Virginia Woolf" - jag var ju tvungen. Att jag redan har allt hon någonsin skrivit, vem bryr sig? Den var vacker och såg gammaldags ut!), toppar och några försenade julklappar.

Så. Imorn blir det umgänge med nästan hela tjocka släkten. Igen eller andra delar av den. På söndag måste jag tentaplugga innan måndagens nyårsafton. Femrätters i Hejdegården med gamla gänget och nya tillskott. Trevliga, snygga sådana, hoppas jag, men man får väl se.

Uppsala känns i alla fall ganska långt borta...


onsdag, december 19, 2007

Wishes



Merry Christmas everyone.

And a very happy New Year!

tisdag, december 18, 2007

To put life aside



I've gotten over it. Sometimes you just have to.

Sedan hjälper det med vettiga och förstående människor också. De där få som inte är idioter eller fullständigt inskränkta. Framför allt är man faktiskt inte tonåring längre. Thank god.

Tenta imorn. And I'm actually looking forward to it. Sedan tvättning, packning och bye bloody bye to this place. Christmas on the countryside coming up. Lord knows I need it.

“To look life in the face. To know it for what it is. To love it for what it is. And then to put it away..."

söndag, december 16, 2007

And the world spins madly on

Woke up and wished that I was dead
With an aching in my head
I lay motionless in bed
I thought of you and where you'd gone
and let the world spin madly on

Everything that I said I'd do
Like make the world brand new
I just got lost and slept right through the dawn
And the world spins madly on

I let the day go by
I always say goodbye
I watch the stars from my window sill
The whole world is moving and I'm standing still

Fyra dagars partajande. I Stockholm. Lite i Uppsala. För lite sömn. På tok för mycket drama. Underliggande, nästan omedveten medvetenhet. Fördomar från fel håll. Motbevisande med bravur. Vilse i Uppsalas utkanter 04 på morgonen i minusgrader. Psykbryt. Fastfrysna cykellås. Mitt livs första misslyckade tentaresultat. Hemlängtan. Intressanta genusdiskussioner. Makalöst skådespel. Karriärsfunderingar. Numbness. Ledsna vänner. Livsförvåning. För många vackra sånger.

Och många tårar blir det...

måndag, december 10, 2007

Nobel 2007

Det första som slår mig, förutom att det är så oerhört synd att Doris Lessing inte kunde närvara, är att Silvia aldrig har sett så bra ut. Och då pratar jag inte om klänningen, för den tyckte jag faktiskt inte speciellt mycket om, utan om det faktum att hon plötsligt tycks se tio år yngre ut än vanligt. Vad det beror på kan ju var och en sätta igång att spekulera i...

Madeleine är fullständigt stunning som vanligt och Victoria är inte långt efter. Jag gillar Filippa Reinfeldts lila klänning och Petra Nordlunds gammelrosa fluff.

Lyssnade till ekonomipristagarens tonårsdotters kommentarer och ryser. Hon har en high pitch voice som inte påminner om någonting annat. Enjoy watching that interview in your 40's, girl. That's all I'm saying...

Och nu är det Horrace och Ebba Witt. Det var inte speciellt länge sedan jag fick reda på att de är gifta - med varandra - och har fortfarande väldiga problem med att få det att gå ihop. Det känns inte alls som om de platser, med undantag för litteraturen. Men det kanske är det det hänger på, visserligen. Studerade Ebba under middagen och såg minsann både armbågar på bordet och handen framför munnen. Ajajaj. Annars är hon ju rätt snygg... Men det tycker jag nog endast pga. den hårda, dominanta blicken, det galna håret och litteraturaspekten.

Jag är traditionell i många bemärkelser, men inte vad gäller att föredra SVT i alla lägen före allting annat. TV4 har dessutom lyckats klämma in både Bengt Magnusson (vid sidan av Rikard Wolff får han hemskt gärna sitta i ett hörn i mitt hus och läsa högt ut en bok eller så), Anna Lindmarker (åh, yum!) och dödshärliga Carina Berg. Very nice indeed.

Hade velat höra Lessing hålla tal. Det märktes att det endast var forskare närvarande, om man säger så. Hehe. Ida Falk Winblad var tveklöst kvällens fläckfria solist och jag älskar att Albert Fertes väldigt franska fru under en intervju pratade så pass långsamt att jag förstod nästan allt hon sa. Ibland är det bra med åtta års franskstudier...

Är i alla fall väldigt nöjd med min avslutade juridikuppsats. Och snart ska jag stänga av tv:n och dyka tillbaka in i 'No tears for queers' - Johan Hiltons berättelse om misshandlade bögar. Den är hemsk och viktig. Läs!

A classic Christmas Weekend

Ni får ursäkta kvaliteten. I don't do pics.


Sömnbrist, tenta, konsert, trerättersmiddag och långa shoppingdagar sure can be exhausting...

Mamma och jag checkade in på hotellet i lördagseftermiddag och begav oss sedan ut för att hälla i oss kaffe och handla julklappar. Det blidde inga julklappar, men väl ögongodisspanande på NK. Tänk om man ändå vore 1,65 lång, hade A-kupa och storlek 37 i skor...

Efter ombyte begav vi oss till Hovet och hamnade bredvid mycket trevligt medelsålderspar. Fantastisk mat. Förvirrade kypare och servitriser. Fast väldigt trevligt.

Det var första gången jag såg Carola live sedan vintern 2003 och hon körde öppningsnumret från 20-årsjubileumsturnén - underbara 'Mitt i ett äventyr' i svassig jazzcabaretstil. Och sedan fick jag äntligen höra U2s 'In the name of love' live - något jag velat sedan jag såg klippet från år 2000 på nätet. 'Go tell it on the mountain' fick de allra flesta att ställa sig upp och svänga med, men sedan blev det tyvärr på tok för mycket ballader och julsånger. De gör sig bäst på skiva, där någon kan redigera bort det mest banala.
Ja, jag vet. Att hon är som hon är. Och att det på något underligt vis är aningen charmigt. Men jag önskar i alla fall att hon kunde hålla sig till just det som hon gör så vansinnigt bra. End of story.

Jan Malmsjö är f ö betydligt bättre än Tommy Körberg. Han sjunger fantastiskt och är inte alls lika slemmig och katig, utan riktigt söt. Att han dessutom är gift med härliga Marie Göranzon skadar ju inte precis. Mikael Nyqvist som konfrencier var helt okej, men varför i hela fridens namn, med Malmsjö närvarande och allt, skulle han till att läsa julevangeliet? Rösten tycktes sarkastisk och halvengagerad och det stämmer inte alls.

Kvällens 'höjdpunkt' - självaste Liza Minnelli - var riktigt häftig att se in real life. Hon var gammal, lite koko och borde inte ha försökt sig på de höga tonerna (det var länge sedan jag hörde något så falskt), men när hon inte gjorde det sjöng hon helt okej. 'New York, New York' var givetvis bäst och mamma var till och med lite starstruck.

Det var jag också. Har aldrig i hela mitt liv sett så mycket kändisar på en gång. Mamma råkade nämna i förbifarten under dagen att hon hade sett Rikard Wolff tidigare i veckan när hon var i Stockholm. 'Åååhh' suckade jag. När besökte toaletten under middagen går han plötsligt förbi och han ler. Och jag ler. Och allting är magiskt. Sedan går han fram och kramar Lars Wallin. Och försvinner igen endast för att återkomma med den yngre pojkvännen. Efter honom kommer Peppe Eng. Jag återvänder till bordet och blir senare ivägskickad till baren för att köpa mer champagne. Bakom baren, på läktarens första 2-3 rader, observerar jag Christer Björkman, Pekka Heino och Erik, Sanna Bråding, Anna Skipper, Louise Hoffsten och Katarina Ewerlöf. Jag ler ännu mer och går tillbaka.

På väg ut efter galan är det ännu värre. Var och varannan människa känns igen, men man hinner knappast konstatera vem som egentligen är vem. Roligast var nog ändå att bli tillknuffad och få ett 'f'låt' är Bert Åke Varg (Gustav i Rederiet/Ugglan i Hedvigs ABC) och att bli frågad om vägen ut av Blossom Tainton.

Ja. Jag är en nörd. En stor en.

I söndags var vi helt slut, både mamma och jag, och sprang runt på stan smäck hela dagen. Jag shoppade julklappar, men det var ungefär allt, förutom några böcker. Kvällen spenderades hos Malin, i förorten. Det var mysigt, nostalgiskt och ögonöppnande. Och jag fick gosa med katter. Sedan åkte jag hem. Och sov. Många timmar.

Nu är det måndag. Nobelmåndag. Jag ser på Nobelreportage och skriver juridikuppsats. Det är skönt. Om det bara kunde börja snöa också...

lördag, december 08, 2007

Done and finally!

Ytterligare klarad tenta (eller...?) och så detta! Det hade jag faktiskt inte kunnat tänka mig. Misstänkte att hon skulle vägra kommunicera fram till sin död, faktiskt. Men där ser man.

fredag, december 07, 2007

Lättnad

Efter att inte ha varit i kontakt med folk på över två dygn (live, alltså) anlände jag aningen groggy till dagens tentafrågestund. Inte hade jag ätit något heller. Sedan blev det en lussebulle. Och på vägen hem handlade jag minsann, så nu äter jag mat.

Frågestunden kändes positiv, även om allas vår käre Gunnar skrämde upp oss en aning, men sedan lugnade han ner oss igen. Han är för söt. Mig tvingade han med upp på expeditionen, efter att ha fått höra att jag ännu inte fått mitt historiaresultat, och hör bara: Jag blev godkänd. Jag fick till och med VG på Sydamerikadelen. Det är en snäll lärare, kan vi konstatera, för så hade det inte sett ut om jag hade rättat den själv...

Är aningens peppad inför imorn nu, även om jag vet hur stor risken är för att man klantar till sig på detaljer. Jag ska bara se till att få det gjort och sedan mina vänner, är det äntligen helg.

torsdag, december 06, 2007

Näringsbrist och passion

Mår aningens bättre. Kanske det är som med bakfylla, att allt som återstår är att ta en dusch och hälla i sig en sista (ja, sedan lär det inte ske än på länge...) kopp te? Låt oss hoppas på det. Jag är nämligen dödstrött på det här.

'Det här' inkluderar även den spanska grammatiken och det uschliga julvädret. Usch!

Och det stör halvt ihjäl mig att jag sort of vet vad jag vill, men samtidigt är oerhört realistisk och redan har avskrivit det som en dålig idé. För att det faktiskt ÄR en dålig idé. Mm. Bör definitivt öva mer på det här med att få sunt förnuft och passion att sammarbeta...

Meanwhile. Frågestund på uppkommande tenta imorn. Då ska jag även släpa mig till affären och införskaffa vad som helst annat än glass och te. Tenta på lördag 09-12. Och sedan shopping, lyxhotell och 'A Classic Christmas Night' med Carola och Liza Minnelli.

Not bad. Not bad at all...

onsdag, december 05, 2007

Sniff

Och sedan kom den äntligen (...). Influensan. Eller ja. Det är knappast influensa. Men sjuk är jag. Sjuk och förbannad. Och precis lika ynklig som vanligt.

Däremot har jag fantastiska korridorsgrannar. Jag hann knappt börja beklaga mig över att jag hade ont om mat, men inte borde gå utanför dörren, förrän en erbjöd sig att köpa glass och en annan att laga middag åt mig. Jag tackade nej till maten och lever numera på glass och te. Och det här med att koppla av medan man väntar på att bli frisk? Ha. Glöm det. Jag sitter i sängen och pluggar spanska så att ögonen blöder.

Och är jag inte frisk lagom till fredag? Tja. Då får det bli tenta och Estocolmo i alla fall.

söndag, december 02, 2007

Världens sämsta student...




Yeah, that's me. "Vad ska du göra nu?" frågade en av mina kursare i fredags eftermiddag. "Jag ska shoppa!" svarade jag och log stort. Och det skulle jag också, bara kanske inte till den milda grad som jag sedan gjorde...

Det hela slutade med att jag plötsligt insåg, efter mitt slutgiltiga Systemetbesök (man får ju inte vara dum; det tyngsta sist, vet ni...), att jag inte kunde gå en meter till. Och då talar jag inte om ren lathet. Jag ringde en taxi. Trots mina korridorspolares upprörda flämtanden var det helt klart värt det.

Mitt rum skyltar nog aningen med att här bor en julfanatiker. Det hänger silvriga julgranskulor i olika nyanser lite överallt och det finns inte många utrymmen som inte är täckta av glitter. Min orkidé är förvandlad till en tillfällig julgran och i fönstret över den hänger min vackra, nyinskaffade glasstjärna. Dessutom har jag varit kreativ (!) och tillverkat en egen adventsljusstake. Vackert silverfat + 4 stora vita blockljus + mossa + lite vackra halsband = stunning julateralj. Det finns glögg och pepparkakor och i två små matchande skålar finns mandlar + russin och skumtomtar. Som kronan på verket hittade jag en fårskinnsfäll på rea, som nu ligger, fluffig och vit, och förgyller min fåtölj. Hur jag ska kunna plugga mitt i allt det här återstår att se...

Jag har just upptäckt Indiska. Ja, jag vet. Jag är aningen efterbliven. Men vanligtvis brukar jag gå in där en gång om året och titta på en och annan inredningspryl och konstatera att ja, det var ju rätt fint, och sedan gå ut igen. I fredags gick jag inte ut igen; jag gick upp istället. På ovanvåningen. Och köpte en klänning, en tunika, en svart spetstopp, min underbara julstjärna och det fina silverfatet. Makalöst nöjd stiger jag fram till expediten och flämtar någonting om att "Guuud, vilket bra affär!" med uppspärrade ögon. Hon ser förvånat på mig. Ungefär som, ja, jo, vi är ju inte precis nyöppnade, du vet. Men eftersom jag inte kan sluta flina så flinar hon tillbaka istället.

Själv fortsätter jag gatan upp. Uppsala är en bra shoppingstad. Först går man gatan upp och hittar allt man vill köpa. Sedan andas man och går gatan ner och köper endast det man verkligen känner att man måste köpa. Jag behövde ett par svarta stövlar för att matcha klänningen. Sedan behövde jag ett par matchande handskar och en matchande handväska för att matcha stövlarna. Och sedan hittade jag en oemotståndlig tröja på Esprit och kosta vad det kosta vill, sa någon. I min hjärna. Okej, sa jag. Det blev visst en annan tröja också. Billig. Från Gina. Och sedan bar det av mot Systemet. I min iver glömde jag bort att köpa julskivor. Det kanske var lika bra, det. Tillslut blev det 4 flaskor rödvin, vodka och martini. Taxichauffören log stort. "Ja, det blev lite tungt" sa jag. "Jag ser det" sa han.

En vettig människa hade naturligtvis tänkt efter där någonstans, i mitten, och antingen slutat shoppa eller väntat med återstoden till följande dag. Dessvärre är jag inte alltid särskilt vettig. Det hela slutade i alla fall väl. Jag är mer än nöjd och firar jul som bara den, mitt i grammatiken. Har visserligen ännu inte vågat logga in och studera min kontobalans ännu, men jag ska. Tänker jag. Tror jag. Eller så.

Nåväl. Det var väl det. Trevlig första advent, föresten. Känner någon att ni saknar julstämning så är det bara att komma hit. I'll have you cured in no time.