C'est la fault de la fatalité

När man väl är ambitiös så skiter det sig i alla fall. Det är verkligen så otroligt typiskt mitt liv. Var hälsad, oh kära öde. You suck.

För övrigt är jag arg, istället för ledsen och frustrerad. Jag tror det är mycket bättre så. Problemet är att mamma också är arg. Det kan bli farligt då...

Jag har i alla fall koll på jobb och plugg. Och det lär bli aningen komiskt att återse en viss strippdansare från mina drömmar IRL imorn. Haha. I seriously can't help myself.

En insikt senare...

Jag har äntligen lyckats uppdatera min blogg! Alldeles själv. Helvete, vad teknisk jag kan vara när jag väl orkar anstränga mig! Lovely.

Att hoppa

Emellanåt måste man satsa på sina passioner. Hittills har jag undvikit det. Om jag ansåg det vettigt hade jag naturligtvis ägnat sex års CSN-lån åt skrivkurser. För det är skriva jag vill göra och förhoppningsvis också det jag kommer att göra - om en sisådär 10-20 år. Jag vill inte bli journalist; jag vill skriva böcker. Jag ska skriva böcker. Fram till den dagen försöker jag tänka logiskt. Det är bättre att kunna försörja sig än att hänge sig åt det man egentligen vill. Alltså. CSN-lånen ägnas åt det näst bästa.

Dock. Sommelier (eller sommelière, eftersom jag är kvinna) är något jag definitvt tänker bli. Om det sedan sker nu eller om flera år, men det är en passion jag definitivt måste ta tag i. Efter tisdagens ostkväll, med en oerhört inspirerande föreläsare, stod det klart. Att tänka logiskt fungerar inte alltid. Ibland måste man hoppa.

Själv sprang jag till Systemet och investerade. Det blev ett antal nyimporterade, italienska viner, främst il Conte [2005, 13,5 %]. Dessutom argentinska Trivento [2006, 13,5 %].

Nå. Vinkarriären får vänta. Jag dricker kaffe, opponerar uppsats, förbereder redovisning om dåligt språkbruk, samt försöker ägna mig åt den slutliga hemtentan inom språksociologin.

Ikväll borde det bli inflyttningsfest. Igår blev det lite terapi med min älskade moster. Hon är min vackra verklighet.

Sömnbrist och Ragge

Jag önskar att jag vore (eller 'kunde vara', beroende på huruvida man insett konjunktivens omtalade utrotning... ha. Det är humor på hög nivå, det här) mer kreativ. Efter att hittills under veckan lyckats sova ca 15 h altogether anser jag dock att det är helt okej. Att gå upp före 06 kan bergis ge men för livet. Undrar om det finns forskning på det...

I helgen ska jag försöka ta i tu med det sista på kursen och sova minst tio timmar åt gången.

Spanjorskan och jag har haft ännu ett intressant samtal. Hon skulle kunna tänka sig ett giftermål med Fredde Granberg (alias Ragge), efter gårdagens 'Fråga Olle.' Jag hävdade med bestämdhet att dennes närvaro endast bevisade att han (åtminstone delvis) påminner om sin rollkaraktär. Hon protesterade vilt.

Hon: Jag vill ha honom! Han är sådär vilt lastbilschaufförsexig!
Jag: Du är inte klok! Vi har ju nyss pratat om att vi INTE vill ha män som snackar om att 'sätta på' sina kvinnor! Tror du att Fredde Granberg skulle bjuda dig på romantisk middag i månskenet och sedan fråga om ni kunde älska? Det blir snarare korvmojjen runt hörnet och 'ska vi pöka, stumpan?'
Hon: Näääe! Äh. Joe. Men åh. Skit samma. Jag vill bara ha.

Hoho. Fine, stumpan. He's all yours.

SOF 2007

Fyra dagars festande senare. Jag mår bra. Och har inte varit på tok för helgalet bakfull. Bara en dag. Hon lyckades faktiskt dricka hyfsat måttligt, 22-åringen. Det är bra. Och roligt var det.

Antal karaokeframträdanden: 2. Båda med väninnans boyfriend och med fullständigt outrageous val av låtar. Galet, men underbart.

Antal borttappade saker: 1. Min älskade fickplunta. Jag sörjer, men har inte förlorat hoppet än. Ska leta bland 'borttappade saker' imorn.

Antal galna upptåg: flera. Busslagsmål, sexiga danser runt stolpar, fantastiskt komponerade schlagerhits på förfest. Bland annat.

Antal beundrare: 2. Minst. Varav en jag tydligen inte ringde tillbaka. Sorry 'bout that. I'll explain later.

Nu är det back to reality som gäller. Imorn börjar jag jobba klockan 06.00. Sedan har jag seminarium och förberedande av inlägg. Greatans, hörrni.

Snaaart är det sommarlov. Och med tanke på midsommar är jag inte säker på om det bara är en bra sak...

Alkohol + dansband = oops, she did it again...

Uppsatsen är opponerad. I will fix it.

Spanjorskan och jag pratade sedan om skrivarglädje i flera timmar. Det var härligt. Tills dess att hon anmärkte på min spontana dans på den scen där Arvingarna spelade i onsdags. (Ja, ni vet. Gratis öl på Harry's... Bartenderkollegan som serverade öl efter öl...) Kanske det bästa argumentet någonsin för att bli nykterist på heltid? Det tål att tänkas på. Jag minns nämligen absolut nada. Sa hon som är 22 och numera vansinnigt ansvarsfull. Inte.

Nu är det dags för SOF. Alltså Studentorkesterfestivalen. I år hålls den i Linköping, vilket innebär konstant festande onsdag till och med lördag. Med föregående stycke in mind är det förmodligen läge för ett avhållsamhetslöfte, men jag vet inte... Man ska väl inte lova sådant man inte kan hålla? Det är väl helt enkelt inte bra? Nej, skämt å sido. Jag lovar att lugna ner mig. Minsta tendens till att vilja dansa till Arvingarna bör i alla fall tas som ett allvarligt varningstecken...

Föräldrarna ska till Portugal och spela golf, mellanbrorsan bort på ett flertal studentskivor och lillponken ut till skärgården. Kristihimmelfärd, oh ljuva krisihimmelfärd...

Älskade, älskade Ola...

Jag förstår inte varför jag aldrig lär mig att jag alltid blir så fruktansvärt besviken på Eurovision Song Contest. Och det här skriver jag ändå som mer eller mindre gay. Serbiens låt är inte bra! Scenshowen är inte bra! Bakgrundssångerskorna är katastrof - vadå 'vi ska försöka få den klassiskt lesbiska sångerskan att framstå som lite casanova' - stuk, med 4 bimbos i bakgrunden? Pinsamt! Och hur kunde SVERIGE ge den låten så många poäng? Vem röstade på den!?

Nej. Jag trodde inte att The Ark skulle vinna. Tyvärr. För de var bäst. Jag gissade på mellan 6:e och 14:e plats. Men 18:e? Fullständigt sanslöst...

Whatever. Olas karisma är inte av denna världen. De VAR bäst. Jag hade gissat på typisk MTV-pop, som Ryssland och Grekland. Att det gick bra för Ungern var roligt. Det var ungefär det.

Mitt sällskap satte igång att planera nästa år. Vi tänte vara med själva, nämligen. Hur svårt verkar det vara? Världshistoriens flummigaste kombination av scenshow, musikshow och danssilar, blir det. Det verkar ju som om det är det som krävs nu för tiden...

Jag funderar helt seriöst på att börja bojkotta...

Simply awesome

Min uppsats om språkförändringar? Klaaar!

Antal dagar kvar att stiga upp 04.40? 2 st.

Vad jag ska göra i helgen? Sova och se på EUROVISION! Samt korrekturläsa en uppsats.

Ikväll blir det VIP-kväll på Harrys med pensionärsgänget. Good times. Om jag lyckas hålla mig vaken, vill säga. Vad gör man inte för gratis öl...

Ooo. I slutet av augusti ska jag se The Ark i Norrköping. Lovely. Tredje gången gillt.

Och nästa sommar blir det roadtrip i USA med ett antal coola brudar. Por qué? Well. Det råkar vara så att från och med vintern 2008 ska flygkostnaderna tur & retur till Amerikat sänkas med ungefär hälften. Wooohooooo! New York, here I come. Not to mention LA and San Fran.

La vita é bella!

'Come on and work it all out...'

Så trött. Och det här är visst bara början... Min chef är desperat, så jag jobbar som en galning, trots att jag egentligen borde sitta hemma och skriva uppsats. Som jag inte har minsta motivation till att skriva - trots att ämnet faktiskt är intressant. Brilliant.

Valborg, ja... Hehe. Bortsett från att jag fick lillfingret klämt i en badrumsdörr och satt och yrade på köksgolvet en stund mitt i natten, samt drack upp pappas 50-årsöl, så gick det riktigt bra. Pappa kan ha förlåtit mig, men fingret är det värre med. Och vem har lust att åka till sjukhuset för en sådan sak? Det här är femte fingret jag skadar, och eftersom det inte blöder längre skulle jag förmodligen få vänta på att få hjälp i ungefär... två dygn? Yeah... Jag hoppas i alla fall att alla andra hade roligt? :-)

Jag vill bara sluta plugga så jag kan fokusera på att tjäna pengar på heltid och utan ångest. Och sedan vill jag komma in på den förbenade spanskakursen. Annars tänker jag personligen åka ner till Strömsund och skälla på dem. Morr, morr.