Stundandes det nya

Klockan närmar sig 22, jag är ganska slut och har vad som känns som 75 grejer kvar att göra innan jag får sova. Toppen...

Och det är fortfarande inte alltför busy på jobbet. Om man inte råkar befinna sig på mousserandeavdelningen, vill säga. Där får man svara på frågor som aldrig förr och då det dessutom råkar vara lite av mitt specialområde har vissa av mina kollegor en tendens att vidarebefodra några av sina kunder till mig. Not that I'm complaining. It's how I like it.

Nu ska jag packa inför morgondagens färd söderut. Efter ännu ett närapå 11-timmarspass på bolaget, of course. Nyår med en himla massa folk följs av en himla massa decision making. Och eftersom jag inte lär hinna säga det igen innan tolvslaget natten mellan torsdag och fredag:

Happy New Year, my loves. Jag hoppas på 2010.

Ringing bells...

Om en halvtimme är det dagen före julafton. För mig innebär det sista dagen på jobbet. Ja, innan mellandagarna anländer, alltså. Haha. Men det innebär också lyxig grötfrukost, företagsjulklappar och en himla massa holiday spirits. Mysigt värre.

Efter att äntligen ha kommit ifrån jobbet denna afton har jag lyckats äta middag, spy galla över Anna Anka på tv:n, betala räkningar, boka tågbiljetter, packa, diska och till och med måla tånaglarna juligt röda. Imorn ska jag bara upp, upp och iväg. Och det ska bli riktigt jävla härligt.

Resten av patrasket (läs: mor, far, bröder, moster, mosters sambo, kusiner och katt) väntar redan uppe i stugan. Brorsor + kusiner åkte upp idag (föräldrarna igår) och överaskade mig genom att stanna i Uppsala och investera i en massa öl. Synd bara att det inte fanns tid att presentera dem för några av kollegorna.

Det är f ö chockartat lugnt på jobbet. 'Lugnt' är väl att ta i, men det är definitivt inte värre än en vanlig lönehelg. Fast man ska aldrig säga aldrig, med den stundande morgondagen i farhågorna. Tror även att jag sedan länge har vant mig vid stressen och det krävs en del för att få mig att tolka läget som helt jävla galet. Men nu vore det faktiskt rätt kul med lite action...

No internet access coming up. Så jag tänker passa på att önska er alla en fantastiskt trevlig och god jul. [Eller ja. Försöka går ju.]

Här några rader ur min favoritjulsång, "Fairytale of New York" (gärna med K T Tunstall):

You're a bum, you're a punk
You're an old slut on junk
Lying there almost dead on a drip in that bed
You scumbag, you maggot
You cheap lousy faggot
Happy christmas, your arse
I pray to God it's our last...

Och så den något mindre vulgära biten i slutet:

I could have been someone
Well, so could anyone
You took my dreams from me
When I first found you
I kept them with me babe
I put them with my own
Can't make it out alone
I've built my dreams around you

And the boys of the NYPD choir is still singing Galway Bay
And the bells are ringing out
For christmas day...

Tillbaka en sväng innan nyår. 'Til then, folks.

Fearless

So cute they made me all teary...

Hey,

Jag har absolut ingen aning om vad som hände. Eller vad som har hänt. Det känns inte alls som om jag är mig själv, men samtidigt är jag inte alls någon annan. Kan en mening bli flummigare än så? Yeah, I doubt it.

I natt drömde jag att jag fajtades med en jättestor orm. Jag släppte och den högg mig. Sedan blev jag helparanoid och fokuserade på att pressa ihop käftarna i vad som kändes som en evighet. Det slutade med att jag hög den i småbitar och stoppade den i en plasthink med lock. När jag vaknade hade jag på något sätt vrickat till tummen, men ingen orm var inom synhåll. Puh. Vad i helvete?

I lördags var vi på matlagningskurs med jobbet och lagade trerättersmiddag åt oss själva, vilket var riktigt roligt. Dock den minst blöta bolagetfest jag varit på hittills (!).

Snön har vräkt ner hela natten och nu har vi snart 2 dm! Äntligen! Idag är min enda lediga dag på hela veckan. Jag jobbar som en tok och ska så göra fram till kvällen den 23e. Och jag älskar det. Hur mycket som helst.

Hela livet är oklart, framtiden oviss och våren likaså. Men det löser sig. Just nu är jag tacksam för helt andra saker. Och som sagt. Det känns mycket, mycket underligt.

"Peace. It does not mean to be in a place where there is no noise, trouble or hard work. It means to be in the midst of those things and still be calm in your heart..."

Så som det ska vara

Just nu lever jag livet precis så som man ska leva det. Spontant, drömskt, passionerat och utan någon som helst aning om vad sjutton jag sysslar med. Men jag njuter som bara den. Lita på det.

Oh, let it snow!

Julen är komplett i mitt rum. Jag har förvisso fortfarande ingen julkalender, men å andra sidan är jag också snart 25 och det börjar kännas mindre väsentligt.

I övrigt finns här clementiner, glögg, russin och mandlar, juleskum, pepparkakor, lussebullar, apelsiner med nejlikor och julmust. Vid sidan av allt glitter, alla ljus och alla julgranskulor, menar jag. Och julmusiken går på högvarv.

Imorn jobb mellan 07.30 och 18.30. Fortsättning följer på lördag. Däremellan uppsatsskrivning.

Det är minusgrader ute och mikroskopiska mängder snö i form av frost. Hur fint som helst.

Det blir aldrig som man tänkt sig

Efter att ha jobbat smack hela "egentliga" helgen tog jag mig helg i söndags och igår istället och begav mig till Stockholm. Det hela inleddes med en synnerligen trevlig lunch (laxsalladen på ett café bakom Dramaten var utsökt) och fortsatte med en promenad och en sväng i affärer. Sedan dracks det kaffe i närheten av Medborgarplatsen och slutligen landade jag hemma hos Malin i Bergshamra. Allt går verkligen inte som man först tänkt sig och måndagen (när vi väl tog oss upp ur sängen) blev minst sagt lite rörig.

Utan vidare förväntningar över huvud taget hamnade jag slutligen på en stängd restaurant i Råsunda och åt fantastisk mat, men drack framför allt helt fantastiska saker, bland annat Cava, årgångschampagne och lagrad rom. Läckert inrett, lättpratat och overall en riktigt bra kväll. Natten var för övrigt inte så dum den heller...

Mobilhelvetet gick dessvärre och dog, så det första jag gjorde väl tillbaka i Uppsala i förmiddags var att slänga mig in på jobbet och låna telefonen för att ringa min oroliga moder och meddela att jag fortfarande var i livet. Hon var lättad, kan tilläggas.

Första december och jag har inte ens lyckats införskaffa en julkalender. Skandal! Ikväll ska jag åtminstone på glöggmys hos en väninna och imorn blir äntligen det till att hålla den där mousserandeprovningen för teknologstudenterna. I övrigt består veckan av uppsatsskrivning, jobb och födelsedagspartaj. Hepp!