Sparks

Det har blivit vinter. Snö, minusgrader och isande solnedgångar. Ååå.

Nu har jag jobbat klart mina två introduktionsdagar, vilket har gått förvånansvärt bra och har varit otroligt roligt. Idag har jag klarat av den sista litteraturföreläsningen (tack gode gud!), avnjutit lunch med Sofia, varit på intervju (som gick utmärkt) och shoppat vintervarma och matchande (förvånande, itche sant?) mössa, halsduk och vantar på Åhléns. Dessutom pluggat grammatik.

Imorn (och i helgen) ska jag sätta mig ner och panikskriva faktadelen av C-uppsatsen. Så att jag åtminstone kommer någonstans över huvud taget. Eventuellt blir det korridorsfest, men i övrigt har jag banne mig inte tid att festa så mycket nu. Det som återstår av tiden innan jul består av jobb och plugg. Vid sidan av Irland. Och så bör det provsmakas ytterligare glögg och julöl, så att jag vet vad det är för något jag faktiskt rekommenderar kunderna.

All that glitters...

Drama och en blivande Moder Teresa

Första dagen på Systembolaget i Uppsala började med att jag sprang rätt in i ett rånförsök på SEB. Eller rättare sagt: nästan rätt in i rånaren när han flydde fältet på en moped med en skåpbil och 4 väktare efter sig. Det var som i en film.

Fort gick det och ganska galet var det. Ung kille. Tjuorsåldern. Barely. Men han hade ju hjälm på sig (tydligen under själva rånet också), så man såg inga detaljer. Sedan lämnade han en låda. Utanför banken. Som det stod 'bomb' på. Polisen hade ju inte så mycket annat val än att ta det hela på största allvar, så de spärrade av ungefär hela stan och ringde in bombtekniker från Stockholm. Dessutom var det ett bombhot igår också, fast på ett annat ställe. Dramatiskt, huh?

Till råga på allt var vädret var helvilt och våra stackars kunder var alldeles till sig. När de väl lyckades ta sig in i butiken, vill säga. Från andra sidan gallerian. Sicken omväg. Haha. De verkar ännu inte ha fått tag i killen på mopeden, som enligt UNT.se fick med sig "en kassett med en hittills okänd summa pengar." Skumt värre. Ska bli spännande att läsa tidningen imorn, i alla fall. Undrar om man borde ringa och anmäla sig som vittne? Jag såg ju faktiskt lite...

Anyway. Själva jobbandet gick bara bra. Det gick förvånansvärt fort att komma in i det hela igen, trots att de t.ex. använder ett annat kassasystem. Blossa 08-glöggen är alldeles slut och smakar synnerligen inte blåbär heller. Ens det minsta. Fast den är relativt god. I övrigt är min hjärna fylld av elektroniska chip, roliga tanter och julölrekommendationer.

Imorn blir det mera jobb. På torsdag ska jag luncha med Hyvetätti och sedan ska jag faktiskt på intervju. Inte för att skaffa mig ytterligare ett jobb, utan för att möjligtvis få ett uppdrag. Till vårterminen. Hoho. Nu ni. Jag ska leka förebild. Åt folk som fortfarande är fast i helvetet. Och liksom låta dem veta att det finns en väg ut och att det livet på många sätt är så mycket lättare. Sedan får ni tolka det som ni vill. Sanningen lär avslöjas förr eller senare.

Me, Mr Priest and Mr Big Stuff

As I’m acting the part of Carrie Bradshaw á la SATC, English is what follows.

So. I had a date. With a priest. Or actually, a priest in the making, but that doesn’t sound quite as fun, now does it?

I met this priest at a Halloween party. I did have a really good time that night, even though there was no alcohol consumption going on. It could also be because I had an entire bottle of wine before even getting there…

Now. Once on the tipsy side, I can get quite spiritual. And boy, was I just. We talked about death, the possible Mr Big Stuff and then he told me what he wanted to name his kids. For some reason, I never mentioned the fact that I consider myself an atheist (well, on the good days), that I’m gay or that my main interests in life are sex, vanity and alcohol. Can’t imagine why either. He talked me into giving him my cell number and after finishing off our conversation with quoting me the Big Book, I never thought to hear from him again.

Until he texted the next day. This was when I felt the need to be honest. Not “I’m really a slut lesbian who loves to drink and just needs closure” kind of honest, but more of “I might just not be what you expect” honest. He answered. His attentions were not at all to convert me, as he so eloquently put it, and hopefully referring to the religious way of doing so, but just to talk, since he had enjoyed it the last time. I accepted, but caught a cold, so we postponed it. Until today. He called me yesterday and we decided on having lunch.

I really had no idea what to expect and I still don’t, since I got stood up. Yeah, you heard me. I got stood up by a priest. Honestly? Seriously? Stood up by a priest? Surely, that must be one hell of a paradox. I did text him after about 6 minutes and to not sound too much as if I was standing there waiting (which I of course was, I mean, what else was I supposed to do?), wrote “I must suffer from bad karma, right?” He didn’t answer. 10 minutes had passed and nothing, so I left. Oh, the irony, seeing as it wasn’t even a date to begin with (though I doubt he knew that).

While on the phone with a friend (who obviously found the whole thing very amusing), he finally answered, over 30 minutes later, that he “got stuck doing something.” Her immediate reaction was that he was entertaining his Mr Big Stuff. You know, God. Not his lower regions. And that maybe he didn’t want to tell me that in case I got weirded out. I’d say it’s a bit late for that. But anyhow. He apologized, I explained I had now moved on (from the spot, but also most likely from the part of me who ever considered going on this date) and he promised to be in touch.

So, what now? Do I swallow my pride and give Mr Priest the benefit of the doubt? Or do I leave him at peace with his Big Stuff (pun oh so intended)?

Well, no matter and on the whole, I can tell a story…

Resor, plugg och ambitioner

Åh, SJ. Jag har inte hittat liknande priser sedan ni slopade 'just nu'! Och tack gode gud för det.

Med tanke på mina senaste erfarenheter hade jag förutspått att bli nästintill ruinerad med tanke på allt flängande fram och tillbaka som december månad kommer att innebära. Men icke. Jag minns inte senast jag betalade 131 spänn one way. Kanske aldrig.

Nu har jag brutit mig in i sparkontot och snabbt och effektivt inhandlat resor för att ta mig till Skavsta den 3:e (dock inte hem ännu), till Hälsingland den 23:e, tillbaka till Uppsala den 26:e och vidare till Linköping sent den 30:e för att kunna fira nyår den 31:a. Dessutom har jag gått med i SJ Prio, så att jag får poäng på alla resor och så småningom kan resa gratis! Med tanke på hur mycket tåg det lär bli nu, så känns det som en bra grej.

Jag har även invigt min senaste förpackning Starbuckskaffebönor och hör och häpna: det smakar näsan som the real thing gjort på plats. Dublin, here I come... Där finns det 22 st.

Det enda som saknas är snö. Allvarligt talat. November ska inte vara så här varm. Och de enda futtiga snöflingorna hittills föll den 31:a oktober och försvann lika snabbt som de kom. Jag skulle vilja vakna upp, dra upp persiennen och bli sådär underbart överaskad över allt det vita... Under tiden har jag hängt upp mina julgranskulor och börjat lyssna på julmusik. Inom en vecka lär det bli glitter och en egenhändigt tillverkad adventsljusstake.

Nu ska jag plugga grammatik, skriva lite poesiuppsats (som ska vara färdig innan veckoslutet), städa och ta en riktigt varm dusch. Jag har inte all tid i världen längre och den insikten kan vara det bästa som kunde hända...

Det finns hopp...

Och så säger folk att det inte finns några vettiga och intelligenta amerikaner. Och själv går jag omkring här och tror att antalet heterosexuella, medelålders män är oerhört begränsat. Titta på det här.

Han må vara lite för emotionell, men det kan tänkas att det behövs i det här fallet, för att få folk att verkligen reagera. Proposition 8 är alltså en nyligen genomröstad lag i Kalifornien om att definiera äktenskap som en union endast mellan en man och en kvinna. Det känns ju ungefär precis vad som behövs år 2008...

Jag har fått jobb också. På Uppsalas centralast belägna Systembolag. Vilket dessvärre innebär att jag som ny extraanställd måste jobba dagen innan både julafton och nyårsafton. Det känns inte jättekul, men det är överkomligt med tanke på att jag sedan har inte bara ett jobb, utan the jobb, under den kommande vårterminen. Lyckades åtminstone prata mig ur att jobba på nyårsafton... Börjar med att jobba tisdag-onsdag nästa vecka, vilket nästintill stressar livet ur mig, och som konsekvens är jag överambitiös.

A listed

Okay, Ladies. I've made my desicion.

För den oinsatte. I ett avsnitt av Friends gjorde Ross en lista. Fem pers som man får ligga med om tillfälle bjuds, om intresse finns och även om man inte är singel.

Efter omfattande diskussioner under helgen har jag efter mycket vånda följande resultat:

Lena Olin

[Svenskfödd skådespelerska som numera är verksam i USA. Tänk Chocolate.]

Kim Cattrall

[Amerikansk skådespelerska á la Samantha i SATC.]

Simone Lahbib

[Skottsk skådespelerska som främst är känd för brittiska fängelsedramat Bad Girls, senast i Sverige från tv4:as Wire in the Blood.]

Megan Mullally

[Amerikansk skådespelerska som slog störst som fantastiska Karen Walker i Will & Grace.]

Michelle Pfeiffer

[Amerikansk megaceleb som är känd för um... allt?]

Haha. Detta bör naturligtvis tas något så oerhört seriöst.

Life's funny like that

Jag sitter i brorsans gamla säng med två liter kaffe och en sovande katt bredvid mig och stirrar håglöst ut på regnet.

Emellanåt skriver jag ett par meningar på litteraturuppsatsen. Fem av sex-sju sidor är faktiskt skrivna. Därmed inte sagt att de där fem sidorna inte behöver redigeras. Men stressen jag kände så sent som i söndags har på något underligt sätt avlägsnat sig. Det gick ju faktiskt. Att producera så pass mycket text på bara en hel dag. Vad ska jag då inte lyckas åstadkomma innan slutet av december? Ha. Vilken idioti.

Sanningen är den att jag är lat, sur och trött och något så oändligt less på det här. Vädret. Plugget. Spanska. Pappa. Min kassa ekonomi. Den moderna stressen. Så istället för att prestera har jag ägnat en massa tid åt att ställa mig i alla Linköpings bostadsköer.

Ja, ni hörde rätt. Jag överväger att flytta tillbaka. Åtminstone för en skvätt. Det är troligare att hitta vettigt boende här än i Stockholm lagom till nästa höst. Frågan är väl bara om jag kan trassla mig in på Systembolaget här i stan. Nåväl. Vi får väl se.

I'm way passed worrying my ass off. 2008 har på något besynnerligt sätt lyckats ändra på den saken. Och min liksom alltid kloka moster meddelade ytterligare en sanning: det finns inga platåer. Jag kommer inte att vara nöjd och stå still ett slag bara för att jag har har en fil kand/flyttar till Stockholm/hittar ett jobb. Livet fungerar inte så och jag antar att det bara är att acceptera.

Angående mina oroliga föräldrar så har de fått kalla fötter vad gäller nyårsafton med ansvar för trähus från 1700-talet. Så de undrade om jag inte kunde tänka mig att ha middagspartaj här i stan istället. Nu lär det väl bli så, eftersom jag nyss bokade in ett tandläkarbesök den 2:a januari 2009. Jodå. De ringde. Tydligen hade jag ett litet, litet hål i alla fall. Som de inte hade upptäckt förrän nu. Men jag fick tillstånd att skjuta på det så länge. Tack och lov. Det känns inte som det bästa att ta tag i just för tillfället. Faktiskt. Blä.

Men nu får vi väl lov att göra det bästa av saken, brudar. Bjud in folk så kör vi. Och alla som tydligen läser den här bloggen utan att jag har en aning om det: ta och kommentera och meddela om ni kommer. You know you want to... :)

Imorn eftermiddag åker jag tillbaka till Uppsala. Sedan väntar oändliga veckor med en läskigt innehållsfattig C-uppsats och hetsigt grammatikplugg. Ja, och Irland då förstås. Att jag ska åka dit lär jag som sagt inse ungefär dagen innan. KUL ska det satan i mig bli i alla fall. Så det så.

Bye bye Bush

USAs 44:e president heter Barack Obama.

Ett tag hoppades jag på att det skulle bli Hillary Clinton. För en stund var jag inte alls övertygad om att Obama skulle kunna vinna alls. But he did. Och visst är jag glad för det. För det är ett historiskt val oavsett.

McCain ska föresten ha lite cred för sitt loser speech. Det kändes uppriktigt och ärligt.

"The American people have spoken. And they have spoken clearly. A little while ago I had the honor of calling senator Barack Obama to congratulate him on being elected to be president of the country that we both love.

In a contest as long and difficult as this campaign has been, his success alone commends my respect for his ability and perseverance. But that he managed to do so by inspiring the hopes of so many million Americans who had once wrongly believed that they had little at stake or little influence in the election of an American president is something I deeply admire and commend him for achieving."

And so do I.

Huvudsaken är att Bush förvisas från Vita Huset. Åtta år av galenskap är över. Nu återstår bara att skicka honom till Guantanamo... But no such luck, eh?

Vem vet. Om fyra eller åtta år kanske en mörkhyad kvinna blir USAs 45:e president. Right...

Sniff

Och så blev man sjuk igen då. Förhoppningsvis innebär det att jag slipper insjukna en vecka innan grammatiktentan i december, som förra året. Men det är verkligen inget kul...

I tisdags var jag i Stockholm med tjejerna. Shopping, sushi, men tack och lov inte såpass mycket alkohol att vi faktiskt klev på nattåget till Köpenhamn. Ha. Sicka idéer man kan få.

I veckan till exempel planerar jag att dricka kaffe med en blivande präst, som jag träffade på Halloweenparty i fredags. I värsta fall är jag frälst innan torsdag. Då ska jag åka hem till Linköping. Fast det känns inte som hemma längre. Men det gör sannerligen inte Uppsala heller. För tillfället är jag allmänt förvirrad.

Det här med absolut

Absolut lovely

* Bonterras cabernet sauvignon-variant.
* Petra Mede (ja, hon är på tok för överdriven, men hon är ju så snygg! Och emellanåt riktigt rolig).
* Det chockerande milda höstvädret.
* Min fantastiska, nyfunna konditon. Det är helt jävla galet.
* Att regeringen äntligen skiter i Kristdemokraterna och fixar den neutrala äketenskapslagen!
* Uppkommande Halloween med riktiga amerikaner. Och att därmed få prata engelska!
* Mina älskade uppsatsämnen (!).
* Ljus, glögg och längtan efter den allra första snön.

Absolut illa

* 75 % av Sveriges befolkning vill enligt statistik inte bo i ett mångkulturellt område. Det är så pinsamt att jag inte ens vet vad jag ska skriva... Fy attans på er, era fega skitstövlar!
* Allt detta snack om ekonomin. Det skrämmer mig.
* Att så många blir arbetslösa.
* Det här med att mörkret måste slå till så tidigt.
* Och att det medför än mer extrem morgontrötthet...
* Att jag inte kommer på något mer.

Allt annat än eskapism

Nå. Solen skiner. Livet flyger vidare. Quite literally at that. Och med risk för att alldeles tjata ut er. Jag är lycklig.

Misstänker att jag har förvandlats till en sådan där avskyvärd positiv människa. Jag ler för mig själv på stan. Och tar kort på lövhögar. Dessutom skriver jag en C-uppsats om Cava (spanskproducerad 'champagne'? Well, I'll find out...) och en hemtenta där jag tolkar två fantastiskt vackra naturinspirerade surrealistdikter av Neruda och Gerbasi. Det är inte bara intressant, det är roligt också!

Och det finns saker att se fram emot, minsann. På onsdag släpps Sex & the City-filmen. Jag måste prova mig igenom Systembolaget Cava-sortiment. Nästkommande vecka blir det en Stockolmstripp med girlsen. Och i början av december blir det förmodligen lite smått julshopping på Irland.

Med mat och träning har det nog aldrig gått bättre. Jag är helt enkelt inte sugen, samt hög på endorfiner. Shocking, isn't it?

Anyway. Dags för en vända i skogen. Cya.

La la

Hej, vad det går.

En mycket lugn och skön helg. Jag har researchat C-uppsats, sprungit på bibliotek, druckit rödvin och tränat.

I torsdags tog jag äntligen mod till mig och tog tag i mitt liv. Dvs ställde mig på vågen, förundrades över min icke befintliga viktuppgång (så mycket skit som jag har slängt i mig), utan snarare nedgång, blev hundrafalt inspirerad och gjorde upp en ny plan.

I vår planerar jag föresten att läsa Litteraturvetenskap B. Men jag kanske hinner ändra mig innan onsdag. Venga lo que venga. Indeed.

Funderar på att slå följe med Sandra till Irland i slutet av november. Let's hope so, eh?

Tjo.

Förvirrad vardagslycka

Tillbaka till civilisationens mångfald. Nästintill löjligt lycklig (och nu finns det verkligen ingen anledning. Jag är pank som bara en student som inte jobbar extra kan vara...) och alldeles inspirerad.

Lugn och ro, långa skogspromenader, rödvin och GT. Kanelbullar, trevliga grannar, hästar, regn, sol och frost (!). Nu ni är det verkligen höst på riktigt. Och givetvis ett antal återbesök på mitt älskade Systembolag, fullt av mina lika älskade kollegor. Kan knappt vänta till julrushen i mellandagarna!

Till råga på allt leker jag med tanken att helt byta uppsatsämne. Ha. För fjärde gången minst, ungefär. Men. Får jag bara en startsignal på det här, så... Howdy hoe!

Gud. Seriöst. Jag är inte bra på lycka. [Om det nu inte har med mitt plötsligt extrema koffeinintag att göra...] Random vardagsmissnöje däremot - det är jag skitbra på. Men. Här ska passa på att njutas, minsann. Så länge det varar. Lita på det.

Toodles

Okej, så jag planerar att rymma. Imorn.

Nästa vecka har vi inga föreläsningar alls och meningen med det är att vi ska komma igång med skrivandet. Så. Goin' up north. To soulful, quiet heaven. Föräldrarna joinar under helgen. Själv stannar jag till tisdagkväll.

Varför inte hela veckan, kan man undra? Nej då. Det har ingenting med en hel hög efterlängtade tv-programspremiärer att göra... Ehh. Busted. I suck. Men mitt programkort funkar faktiskt inte däruppe! Så. Dessutom kan jag ju ana att det bästa är att fördela arbetsbördan på två orter, annars försvinner nog disciplinen... Som om den någonsin infinner sig. Hm.

Får i alla fall träffa mina härliga jobbkollegor igen. Yay!

Cya.

Ååå

Sicken helg!

Ja, mina vänner - det var minst sagt värt det. Både de förlorade slantarna, den goda maten, hårförvandlingen och den spontangalna helkvällen på Norrlands.

Det började på fredagen. Jag drack kaffe med Jazz, innan hon for till Italien för utlandsåret. Vidare till frissan, för att fixa både färgen och klippa lite. Det blev lite fel färg (mer röttaktigt än brunt, men allt beror på ljuset, har jag fått höra i efterhand) och lite kortare än planerat, men resultatet blev såpass bra ändå att det inte gjorde så värst mycket. Systembolaget följdes av ICA med tjejerna och sedan middag, champagne och rödvin. Hepp, vad gott det var. Sedan somnade vi som stenar alltihopa innan det ens blev tal om att gå ut. Tragik på hög nivå, möjligtvis.

Lördagen började med brunch på mysiga GH (smörgåstårta! Yum!) och följes av shopping (rutig skjorta och mönstrade, gråa strymbyxor) och bio; närmare bestämt Patrik 1,5. Mysigaste filmen i mannaminne, ungefär. Kan inte Gustav Skarsgård bara vara gay permanent? Gud. Adorable. SE! Malin och jag lämnade Sofia ifred med boyfrienden och gick och köpte hem sushi, som avnjöts med ännu mer champagne. Sedan förfestade vi genom att garva åt mina sanslösa poesiförsök under tonåren och begav oss ner till stan.

Drinkar hela natten. Vi anlände runt 23 och dansade till 04. Flirtade med minst 17 snubbar var, varav två korrekta och tre falska nummer lämnades ut. Hur det nu går med den saken den här gången. Förra kaffevändan blev ju aldrig av och det kändes faktiskt rätt skönt. Varför krångla till saker i onödan, ungefär? Roligt var det i alla fall och klockan hann bli runt halv fem när vi efter mat på stan begav oss hem till mig för att ha efterfest med två gottlänningar.

Sov 06.30-10. Åt bakfyllemat (bröd, muffins, chips och läsk. Ha) och såg på Fab5 som följes av dusch och lite Sex & the City med Sofia åter i sällskap. Sedan hade Malin en dejt och jag ett styrelsemöte följt av tacokväll, så vi skiljdes åt. Spenderade aftonen med att prata med en australiensiska, en tyska och en grek. Internationellt värre. Och slutligen en språknörd. Somnade som en sten med ett leende på läpparna, men morgonens grammatikföreläsning skickade mig hastigt tillbaka till verkligenheten igen. Minsann.

Nu ska jag granska en D-uppsats och lite uppsats-pm inför morgondagen, samt boka tvättid, städa och eventuellt ta mig en liten tupplur. Skogspromenad blir det säkert också då solen skiner nu igen.

Höstkänslor

Minns inte senast jag uppskattade naturen något så makalöst mycket. När hösten är vacker (läs: solig och sval, med fina färger - innan leran, regnet, rusket och det mer extrema mörkret anlänt), då är hösten fantastiskt vacker.

Dagarna spenderas med plugg och att fota allt och ingenting på långa, mysiga promenader. Idag har jag dessutom samlat höstlöv i alla tänkbara färger, samt satt ihop en riktigt läcker höstbukett. Jag har turen att bo där det planteras buskar i alla tänkbara färger och former och tro mig, resultatet av en kombination blir inte alls dumt.

Imorn ska jag skicka ut mitt uppsats-pm till diskussionsgruppen, klippa/fixa håret och få min sista sommarlön. Med pm:et väl skrivet och första delen av nästa veckas läxor redan gjorda ska helgen spenderas med väninnor och rödvin (äntligen!) - helt fri från ångest och full av ren och skär njutning!

Och eftersom det lär bli den sista av sådana helger fram till ungefär i vår ska jag se till att det blir riktigt himla fabulous. You betcha.

Solrosor och antibiotika

Ja, ni. Kaffe ser det ut att bli i alla fall.

Aningens föresent, på grund av min pågående antibiotikados. Fick en liten inflammation som vägrade ge med sig. Sicket elände. Inget vin alls på hela helgen, alltså. Vilket visserligen innebär att jag har haft tid att plugga.

Veckan ska spenderas med att fortsätta formulera det satans uppsats-PM:et. Och det är definitivt lättare sagt än gjort, tro mig. 37 specifika befallningar senare, ungefär. Bla.

Anyway. Otroligt lugn helg. Lååånga skogspromenader (får jag inte återvända till gymet snart lär jag bli alldeles skogstokig... Pun intended) and such. Åh. Föresten. Någon har låtit plantera ett helt fält med solrosor vid sidan av min vanliga runda. Riktigt läckert.

Och imorn börjar det hela om på nytt igen. Två timmars grammatikföreläsning till att börja med, följt av research, research och lite mer research. Yay indeed...

Ja, herregud...

Efter en halv dag av dagen efter-orgier tog jag mig i kragen och storstäde i flera timmar. Det var skönt.

Det är en lugn och höstig söndag och igår var jag på partaj i Flogsta. Fördjupade mig i samtal med minst fem olika små grabbs, varav en praktiskt taget tvingade mig att dela ut mitt mobilnummer. Han var söt. Och sms:ade senare på natten. Hoppades att han inte skrämde mig. Bah. Jag är inte lättskrämd. Skrev jag. Och passade sedan på att påminna honom om att det inte riktigt är män som gäller på min planhalva. Då ni.

Han förstod, skrev han, men tyckte att det var bra synd "för vacker är du onekligen." (!) Och han har nu "inga krav, bara hopp." Om att jag ska ändra mig och bli hetero, alltså. Haha. Lättare i teorin än i praktiken, sannerligen. Men vad sjutton. Man kanske skulle testa. Ta en kaffe eller så. Det känns ju bra i teorin. Förstår ni.

Sandra och jag gjorde en heldag på stan också. Mycket trevligt. Jag ger mig själv ledigt idag, tills det blir dags att ta tag i allvaret igen. Imorn bitti.

Plain and simple

Jag går runt på stan, lyssnandes på underbara K T Tunstall och ler utan anledning.

Ha. Nej, visst finns det en anledning. Den stavas p-e-n-g-a-r och innebär vad som känns som tillfällig, gränslös shopping. Åtta flaskor lyxigt rödvin trängs i mitt vinställ. En flaska vitt, lite champagne, whisky och martini trängs på sidan av.

Ett par vackra höststövlar har det blivit, nya träningskläder, för att inte tala om gymkort. Pool finns, stooort gym finns och både boxpass och aerobics. Jag har redan styrketränat, kört löpband och simmat och snart är det dags för ännu mer. Endorfinerna skriker, det blåser som satan, men solen skiner och jag har en riktigt bra idé till min C-uppsats.

Det blir litteraturinriktning med mexikanska författarinnan Laura Esquivel och hennes kända roman Como agua para chocolate (som även har filmatiserats - och ligger på YouTube. Det gäller ju att göra det lätt för sig...) och diskussion och utredning vad gäller kvinnans ställning i Sydamerika. Jag brinner, jag brinner och ser faktiskt riktigt fram emot att bullshitta mig igenom det hela...

Imorn åker jag till Stockholm över dagen. Det ska lunchas och fikas med x antal vänner och bekanta och, givetvis, shoppas än mer.

Tillbaka i Uppsala

Dagen har varit fullproppad.

Igårkväll satte jag mig ner och skrev en lång lista på saker som måste fixas och idag har jag tagit i tu med en himla massa. Bland annat major storstädning, utrensning och vädring, samt nyinredning, mattskakning och dammning. Jag har ominstallerat mina tv-kanaler, kontaktat nationen för att få tag i ett nytt kårlegg, mailat min chef och frågat om en rekommendation, storhandlat mat, bokat ett möte med en studievägledare och så vidare och så vidare.

Folk flyttar in och ut i min korridor. Allt som allt blir det tre nya, varav en redan har anlänt. Från Linköping minsann och vi har gemensamma bekanta...

Glömde fullständigt bort att äta lunch, men nu sitter jag här med en härligt fräsch rökt lax- och quinoasallad med färsk mozzarellaost. Och imorn drar det hela igång. Uppsatsrådgivning är först på schemat och sedan ska jag iväg och skriva in mig på Uppsalas dubbla studentgym, samt passa på att träna när jag ändå är där.

Shopping står näst på listan och främst då viner. På fredag funderar jag dessutom på att dra iväg på en rejäl Stockholmstripp.