Okay, so it's been ages...
Jag mår relativt bra. Vilket kan säga mycket. Det gör det också. En hel del, faktiskt.
Bor fortfarande kvar på landet. Jobbar mycket nu. Still lovin' the job, lovin' the colleagues. Lucky me, med tanke på hur det kunde ha varit. Vädret skulle kunna vara lite bättre, men jag jobbar ju mest hela tiden ändå. Så. No biggie. Väninna 1 anländer lagom till nästa helg och med tanke på att jag i princip endast kommunicerar med släkten, grannarna, jobbet och hela Bollnäs befolkning så känns det lite underligt. Igår pratade jag med en polare på msn och mailade en annan, vilket tycktes förvånansvärt upplyftande. Ha. Vad jag är isolerad. Fullständigt. Och det började ett tag bli lite problematiskt. Tills jag tog tag i det. Nu ser jag nästan fram emot att återvända till civilisationen. Men bara nästan.
Idag är det söndag och jag är ledig. Mamma vill åka på utflykt. Jag vill dreggla över Meryl Streep (och två av mina manliga undantag) i Mamma Mia. We'll see.
Under tiden blir det träning, fantastisk mat, lantliv, jobbpartajande och hur mycket vin som helst för resten av sommaren. Ja, fram till någon gång i augusti. Då blir det eventuellt en spontantripp till New York (eller var som helst annars) med en kompis och förhoppningsvis lite Linköping också. Inget EuroPride. För jag orkar inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar