Det regnar. Det regnade större delen av dagen igår och hela natten. Eftersom någon har pajat min cykel (bakdäcket) fick jag springa till jobbet i tisdags och sträckte en ljumske. Det gör fortfarande ont.
Igår åt jag 2 dl fil till frukost kl. 07 och efter förmiddagens jobbpass, lunchens shoppingpass, efter att ha burit hem sex flaskor vin, handlat mat och hällt i mig två glas rosévin o käkat lite chips svimmade jag i duschen. Jag fick en total blackout och vaknade upp på duschgolvet. Dyngsur och förvirrad.
Senaste och enda gången jag svimmat tidigare var jag nio år och hade precis klämt tummen i en bildörr. Det blev en spricka. Den här gången blev jag bara rädd. Ensam och med en låst duschdörr har man inte så mycket val än att kämpa sig upp, fokusera och snabbt ta sig därifrån. Det var ingen större fara. Jag förbannade min egen idioti och såg till att äta middag. En riktig middag, med både protein och kolhydrater. Sen gick jag och la mig.
Idag är jag på konstigt humör. Gårdagen fick mig att känna lite som Miranda i det där SATC-avsnittet när hon kvävs på Kinamat och inser att hon är alldeles ensam. Ironiskt att det ska hända just när jag faktiskt är mindre ensam än jag någonsin varit. Tror jag. Det är inte enkelt, relationer utan känslor. Nå, officiellt utan känslor. Men det är så det ska vara. Det är åtminstone inte värt att gömma sig bakom murar, så jag låter bli och planerar att klara av det hela i alla fall.
Jag ska inte jobba förrän på tisdag (och onsdag-torsdag). Sedan är det Midsommar i Hälsingland. Precis vad jag behöver. And I can't wait. Förhoppningsvis förlöper veckoslutet ungefär som jag har föreställt mig. Med bubblor och fingertoppar. Det kan tänkas att jag behöver det än mer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar