Patriarkalisk bullshit

Jag älskar Sex & the City. Och då är jag ändå inte den så kallade "vanliga, heterosexuella kvinnan med någon sensationsartad skopassion" (väskor, däremot...).

Även om serien delvis fokuserar på shopping, mode och den fantastiska staden New York så är det långt ifrån huvudhandlingen. Dialogen är aktuell, spydig och oerhört genomtänkt och Carrie, Samantha, Charlotte och Miranda är fyra väldigt olika kvinnor, som har gjort olika livsval, och underhåller, men delvis också visar upp för allmänheten att allting är mer eller mindre okej - så länge du har roligt. Himlans bra koncept, anser jag. Samantha är en favorit.

Så. Nu. När den efterlängtade filmen äntligen har premiär i London - vem skickar vi dit för att intervjua skådespelerskorna? Jo, en heterosexuell man som tror att serien just handlar om "ytliga ting för kvinnor", alltså skor och mode. Som uppenbarligen vare sig uppskattar det hela eller ens bryr sig nämnvärt. Han frågar inte bara en, utan alla fyra om saker som seriens och filmens moral och om de tror att karaktärerna, med all sin skoshopping och sina omfattande sexliv, menar jag, egentligen är bra förebilder för kvinnor i allmänhet och yngre kvinnor i synnerhet.

Sarah Jessica Parker förklarar att hon inte tror att det handlar om det. Att vare sig serien eller filmen har någon sådan moral som han talar om, eller att någon av kvinnorna någonsin hävdat att deras livsstil är den rätta, utan att det hela fokuserar mer på 'everyday life'.

Kim frågar han rakt ut om hon anser att just Samantha ens borde vara en förebild, med tanke på hur hon 'lever sitt liv.' Catrall är märkbart irriterad, men förklarar tålmodigt för den svenske reportern att det är bra om kvinnor lär sig att det är okej att ha sex med hur många man vill - så länge man njuter av det.

Kristin Davis är mest synligt upprörd över hans frågor och reagerar när han påstår att filmen ju "bara handlar om skor." Cynthia Nixon nöjer sig lugnt med att erkänna att karaktärerna är glamorösare varianter av den moderna kvinnan, vilken stämmer - naturligtvis.

I det inslaget borde han dessutom få pris för sin frågeställningsförmåga. "And um... for me... um... this is very much a film about New York as well [duh!]. And what... what do you think of that?" För i helvete...

Och så till min favoritkommentar till Kim angående Samantha. Finn svaret på varför feminism fortfarande behövs i följande meningsutbyte:

"But she's sort of ruthless and she's exploiting the men..."

Kim är blixtsnabb: "In what way? And why is she ruthless? I don't understand why you would say she's ruthless."

Han svarar, igen: "She's exploiting the men!"

Catrall: "She's not exploiting the men. She's being very clear on what she wants, sexually, which I think men have been able to do for hundreds and thousands of years." Hon pratar vidare om old times där kvinnor kunde välja mellan "being either a hore or a nun and nothing in between." Och karln håller tillslut käften. Thank god for that.

Exploiting the men! What a load of effin' bullshit! Hon har sex som en man, ja, och det gör honom minst sagt lite obekväm. Stackar'n. Catrall hanterar honom i alla fall galant och förklarar lugnt som man gör för ett litet barn precis vad hon anser och hur det faktiskt ligger till.

Se och beakta, kära vänner. Reportern, föresten? Det är Hans Wiklund... Som f ö borde lära sig prata med någon form av acceptabel accent. [Ha!]