Råkade precis observera att jag har skrivit 300 inlägg i den här bloggen. Från och till sedan september 2005 (!). Det här är alltså det 301:a.
Nå. Jag ska snart bege mig till jobbet och efter ett 11-timmarspass åka vidare mot älskade, gamla Linköping, där det nya året ska firas in. Med jag vet inte hur många kära vänner och annat löst folk. Härligt ska det bli i alla fall.
2008 har varit ett bra år, trots sent anländande finanskris.
Jag har blivit sanslöst mycket bättre på stresshantering och spontanitet (om man ser till hur det sett ut förr om åren, vill säga). Jag har insett att saker och ting definitivt inte alltid blir som man tänkt sig - så ibland är det nästan lika bra att sluta försöka så pass mycket som jag hittills gjort.
I januari-februari var jag i New York. I augusti på Sardinien. Och nu i december i Dublin. Inte så illa pinkat för en fattig student. Jag hoppas definitivt på mer resande inför nästa år.
Av alla lästa böcker så tar Simon van Booys Secret lives of people in love hem förstapriset. I filmvärlden så har vi såklart SATC - the movie, samt underbara Mamma Mia.
Jag har lyckats undvika att alls falla hals över huvud. För en endaste människa. Bara det är ju värt en applåd. Tackar. Låt oss hoppas på det bästa även i fortsättningen.
Nå, har jag några nyårslöften? Önskningar? Förhoppningar? Vi kan ju alltid återanvända förra årets. Annars har vi mitt konstanta. Men det är ingen önskning. Det är sannerligen både ett löfte och ett krav. Inte är det särskilt långt kvar heller. Jag hoppas jag får ett jobb jag trivs med, i en stad jag vill bo i (var det nu blir) efter min fil kand examen. Jag önskar att dödsfallen och cancerbeskeden håller sig borta (åtminstone så länge), att jag klarar av balansen och fortsätter njuta av detaljer.
Så. 2008 känns avklarat. Väl mött inför det nya året. Per aspera ad astra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar