Mycket saker på ingen tid

Ååå, vilken latdag. Helt sanslöst vad lite bakfylla, sömnbrist och några dagar med för lite mat kan göra för att sänka en totalt. Men det blir nya tag redan imorn - lita på det. Då ska jag nog springa en halvmil igen, för att öva inför maj. Jodå, ni läste rätt. Jag ska springa ett lopp! And hell just froze over...

300 000 saker har hänt på bara någon vecka. Jag vet inte i vilken ände jag ska börja, men jag är synnerligen belåten med hur saker och ting utvecklar sig, snön till trots. I torsdags åkte jag till Stockholm och efter lite inställda tåg och förseningar (jag orkar inte klaga mer på SJ - jag vill bara att de på riktigt ansvariga ska dö, ungefär) spenderade jag några timmar med min kära Sirkka och hennes australiensiska Victoria. Vi drack kaffe, promenerade i Gamla Stan, åt lunch och shoppade. Jag hittade min drömklänning inför min och Ivanas 50-årsmiddag den 6e mars, designed by Marlene Birger och världens fynd!

Sedan sammanstrålade jag med Malin och Sofia hemma i Sofias systers våning på Odengatan (stunning!) innan jag på kvällen blev bjuden på middag av en norrlänning. Rödvin och ceasarsallad följdes av drinkar högst upp i Skrapan. En mycket trevlig afton och ett mycket vackert leende därtill. Sista tåget hem var givetvis inställt och natten spenderades hos Sofia. Som tur är kom 08.11-tåget i fredagsmorse bara 7 minuter försent och sedan jobbade jag smack hela dagen.

På kvällen bar det av hem till Camilla och där åt jag middag med henne och Alex. Vi diskuterade förförelsestrategier och hade riktigt trevligt. Hem i snöstorm, som fortsatte ända fram tills imorse någon gång. Jobbade igår, lyckades endast få i mig fil runt 10 på förmiddagen och sedan blev det ingen mer mat förrän 18.30 hemma hos Karro. Jag var så hungrig att jag hade ont i magen! Personalfest, alltså. Alltid lika intressant. Hinkvis med alkohol och härliga samtal. Sedan blev det Flustret och till att promenera hem i snöstorm med alldeles för lite kläder på sig. Fy sjutton vad jag frös!

Insikter som har kommit till mig i veckan: jag har verkligen världens bästa vänner. Ursäkta tjatet, men det är sant. Jag har två jättehärliga, nya män i mitt liv som båda kan prata, kör med rak kommunikation och helhjärtat tycker om hela mig. Jag har en sjuhelvetes tur som har ett jobb (kollegor inklusive) som jag älskar så mycket som jag gör och trivs så bra med. Och så älskar jag att leva - mer eller mindre, men oavsett.