Ålrajt

Ooo. Lyckan är total. Inte för att jag i år har lyckats följa ett enda avsnitt av just Körslaget, men att efter att ha varit ute och dansat i natten igår, jobbat idag och sedan sprungit på gym (utan lunch whatsoever) så orkade jag ingenting annat än att dunsa ner i soffan lagom till finalavsnittet.

Och ta på trisse om inte mitt älskade Bollnäs hade lyckats ta sig till final. Precis som mitt älskade Mora gjorde, och sedan vann, förra året. Vilket Bollnäs nu också gjorde i år. Vann, alltså. Hela klabbet. Mina två favoritplatser i Sverige (så ock på jorden...). Vad härligt, att de lyckas beröra även andra.

Det blir mycket körsång ikväll, när Så som i himmelen går på andra kanalen. Imorn ska jag läsa fransk lyrik (Baudelaire och Rimbaud, naturellement) och skriva om mina bubblor. Då börjar februari. Nästa vecka är det plugg, plugg, plugg, temamöte och jobb, jobb, jobb som gäller. Fast faktiskt bara till helgen. Som alltid.

Idag var det kul. En tant kom in och ville byta en flaska. Som inte hade gått och öppna. "Men tillslut fick min man upp den. Med en elektrisk slagborr." Eh. Men jaha. "Den läcker lite." Säger du? Duh. Hon fick en ny flaska. Den uppborrade fick vi behålla. Man tackar.

Sweet

Skinnjacka + skinnstövlar = <3

Svarta mocka + gympaskor

Sitter o myspluggar i nya mjukisdressen

Hepp. Speciellt regelbundna inlägg verkar vi i alla fall inte lyckas med. Dagarna har en tendens att bara rulla på, som vanligt.

Lördagens korridorsfest var ganska underhållande. I söndags tillät jag mig själv att vara sådär underbart bakis. Först städade jag som en galning (och hann vare sig äta frukost eller lunch) för att sedan bege mig till affären och panta burkar och flaskor. I samma veva passade jag på att köpa pizza och Ben & Jerry's Cookie Dough Ice Cream (it's the best!). Det enda jag åt den dagen. Ha. Nyttigt värre. Sedan såg jag på film fram till läggdags.

I måndags var det nya tag. Föreläsning + jobb. I tisdags spenderade jag hutlösa mängder pengar på shopping och den materialistiska lyckan var total. Tre par skor (bruna skinnstövlar, svarta mockapumps och mönstrade vardagsgympaskor), en brun skinnjacka (mwaa!), nya träningskläder, mjukiskläder, en sjal (varan denna nya obsession? Snart har jag fler än jag kan hinna använda...), nya hörlurar till mp3:n (de gamla fastnade i cykeldäcket...), concealer etc. etc. Dessutom blev det synundersökning, nya linser och gymkort. Men inte är jag pank än, inte.

Igår var det föreläsning, lunch med Ginger, plugg, träning och middag med Andrea som gällde. Och nu sitter jag här med realismen, naturalismen, Balzacs Pappa Goriot (som jag visserligen läst på A-kursen) och Flauberts Madame Bovary (samma sak där). Och så uppsatsen, såklart.

Nu tänker jag hoppa in i duschen. Senare i eftermiddag blir det till att simma (jajamensan, nu är man igång här. Spenderar man pengar på gymkort, så...) och springa på möte. På fredag och lördag ska jag jobba och springa på inflyttningsfest kvällen däremellan.

Quite the flow

Så. Jag tror att jag håller på att försöka få rutin på livet igen. Veckan har rullat på med föreläsningar, studier, planerande och jobb. Jag älskar alla dessa krav på att läsa saker. Som gör att jag faktiskt läser. Saker. Grymt!

Igår tog jag dessutom mod till mig och vägde mig. Trodde att jag hade gått upp en 4-5 kg sedan november och över jul. Räknade med 7 för säkerhets skull. Jag höll på att svimma när det istället visade sig att jag minsann gått NER 0,2 kg. Nu har jag bara ett mål kvar och det är minsann inte alls många kilon kvar till det. Alla som råkar försvinna av bara farten därutöver ser jag som en bonus. För första gången i mitt liv tänker jag gå ner i vikt för att jag verkligen vill det, i lugn och ro. Ingen extremhets, inget tävlande och inte för att jag absolut måste. So there you have it. Stay tuned.

Som om det inte vore nog med positiva överraskningar fick jag mitt lönebesked inför måndag när jag kom hem efter mitt älskade jobb idag (vi får nämligen inte lön förrän den 26:e). Jag har under december månad jobbat ungefär en 9-10 dagar. Varav två lördagar. Och jag hade väntat mig lååångt ifrån vad jag slutade med. Tro mig. Hell, I'm still in shock.

Nästa vecka ska här shoppas. Gymkort. Nya linser. Skor! Mjukisbyxor. Nya träningsbyxor. Efterlängtade dvd:er. Kurslitteratur. Vin! Alkohol i största allmänhet (här behövs whiskey och ett basdrinkförråd). Hörlurar till min mp3. Cykeln ska lagas (eller man kanske skulle ta och köpa en helt ny cykel? Lord knows I actually could...). Och just det. Man kanske skulle ta och spara lite också? Haha.

Nu ska jag sova relativt snart eftersom jag ska befinna mig på jobbet innan 08.00 imorn bitti. Jobb till 15.30 och sedan kvickt hem för att duscha, fixa, städa lite och sedan blir det pizza med korridorsgrannarna, vilket följs upp med fest.

Om på nytt

Jag har verklighetsincheckat. Och här sitter jag nu. I Uppsala. Med en påbörjad ny kurs och ganska mycket (svensk!) litteratur att läsa. Härligt, härligt. Och om inte det så är det jobb som gäller eller en C-uppsats som ska skrivas. Snön vräker ner, men det är inte på långa vägar så kallt som det var i Idre.

Idre, ja. Det var toppen. Kallt och blåsigt och lite för lite sol, men i alla fall toppen. För vet ni vad? Jag hade inte ont i fossingarna över huvud taget. Helt sanslöst! Jag kunde åka skidor - verkligen åka skidor - för första gången sedan jag var, vad?, 14? Och det var alldeles, alldeles underbart. Lite väl mycket alkohol kanske, så nu blir det till att lugna ner sig ett tag framöver. Tänkte jag. Fast på lördag ska vi ju tydligen ha korridorsfest här. Ha. Så gick det med den saken.

Föreläsningarna nu för tiden ligger på måndagar, onsdagar och fredagar mellan 10 och 12. Föreläsning om svensk 1800-talsromantik imorn, med alla traditionella poeter (Tegnér, Almqvist, Stagnelius och Geijer, ni vet). Sedan ska jag kasta mig över fredagsföreläsningens engelskspråkiga sådana (Shelley, Keats, Wordsworth and so on) och därefter ägna resten av veckan åt druviga bubblor. Skrivandes på spanska, alltså. Oh dear.

På fredageftermiddag blir det till att jobba på Svava (alltså mitt Systembolag) och likaså på lördag (och måndag). Har jag tur hinner jag köpa lite kurslitteratur väl post det. Söndagen lär jag få ägna åt kommande veckas böcker. Go on, say it with me: yay!

In the mood

Måndag hemma i Linköping. Nästan utan krav. Vilket naturligtvis har inneburit att jag har städat ur mikrovågsugnen, tvättat, tömt diskmaskinen, städat, tränat och studerat som en annan präktig jävel. Haha.

Imorn blir det till att handla inför skidresan med good old Lina och hennes Therese. På onsdag ska det packas och laddas upp med Sällskapsresan-filmen i snön och tidigt som attan på torsdagmorgon bär det iväg.

Jag bloggar alltså i mina pjäxor. Ska man få blodstörtning (det ordet räcker inte på långa vägar till för det helvete som jag går igenom) kan man lika gärna få det tre dagar för tidigt. Eller?

Åkt skidor (slalom, givetvis. Längdskidor och jag don't match) har jag gjort sedan fyra års ålder, men sedan femtonårsåldern får jag något så grönjävligt ont i fossingarna. Till och med i mina 'specialanpassade' pjäxor som anses vara bra för problemfötter. Bra, my ass. Man kan bara hoppas på ett mirakel. Två dagar i total smärta och sedan kanske en dag med not so much? We'll see. Kul ska det i alla fall bli. Med eller utan ont i fötterna.

Tågbiljett till Uppsala den 19e är redan bokad. Jag hinner till och med hem och lämna väskan innan det är uppropsdags. Har precis återläst in mig på tyska romantiken samt Hölderlin, Novalis och Hoffmann. Och är en mycket lycklig, pånyttfödd litteraturnörd.

Mais oui

Dagen har varit kall och snöig, men väldigt bra. Upphämtad tenta, en sväng på Carolinabibblan och sedan shopping för hela slanten. Mest nödvändigheter: hårspray, strumpor, skavsårsplåster och en ny kalender. Ja, ni vet. Men det blev även en skjorta, en tröja och en jättesöt mössa. Dessutom har Mamma hittat min förlorade scarf! Var? Under min säng. Jeez.

Tentan gick f ö mycket bättre än väntat. Närapå VG till och med (!!!). Har precis gått igenom januaris hittills planerade jobbdatum med chefen och spanat in schemat för de första två delkurserna, innan uppsatsdelen. Har nog inte förrän nu insett att det är litteraturvetenskap jag ska läsa och jag ler bara av tanken.

Har jag en himla tur (beroende på hur man ser det) så behövs jag inte på jobbet imorn, utan kan bege mig till Stockholm en sväng innan jag fortsätter söderöver. Annars vet jag inte riktigt hur jag gör. Det får vi lösa då.

Väl mött i kylan!

Good times

Så hamnade jag ändå i Uppsala. Hipp som happ. Chefen ringde nämligen och väckte mig igår morse. Kan du jobba? Näe, sa jag. Fel stad. Men på onsdag då? Tja, sa jag. Visst. Sabina, ser du ett mönster här? Vi håller på att bli arbetsnarkomaner allihopa...

Så ja, jag ska jobba imorn. Förmodligen inte förrän på eftermiddagen (egentligen hoppas, hoppas, för jag behöver låna om böcker, få tag i min tenta och inhandla lite visentligheter. Som hårspray), men vi får se. Kan mycket väl tänkas att kollegorna fortfarande är sjuka, nämligen. Tänker då passa på att fråga huruvida jag kan få jobba torsdag eller fredag eller möjligtvis lördag och beroende på svaret blir jag kvar här till på sin höjd lördageftermiddag. Troligtvis drar jag tidigare, men som sagt. The money speaks for itself.

Jag lånade med mig Pappas bärbara dvd och spenderade hela tågresan hit alldeles absorberad. Januarideppet är long gone (det varade allt som allt i dagarna två. Ha. Patetiskt) och både skidresan och nya kursen (eller kurserna) ses fram emot. C-uppsatsen lite mindre, men det må vara hänt.

Det enda rent ut sagt skittrista i sammanhanget är att min fantastiska (och dyra!) Vera Wang-scarf (som jag hade på nyårsafton) har försvunnit. Har jag en osannoliktur kan jag tänkas få besked om att de har den på Kalle P. Sko i Linköping när jag ringer dit imorn bitti, men det ser dessvärre föga troligt ut. Som om det inte vore nog verkar det också som om jag helt enkelt har tappat en hundralapp. Skandal som fattig student. Men nåväl. Grattis, allmänheten. Hoppas att det åtminstone var någon annan fattig jävel som fick tag på den.

January blues

Det är den 4:e januari. 2009. Jag är snart 24 år gammal, sitter på golvet hemma hos mina föräldrar och tittar på en halv triljard gamla kort. Nostalgin flödar. Det har snöat och solen skiner. Den 15-18:e är vi ett gäng som ska upp till Idre och åka skidor. För första gången på ett tag. För mig sitter det dock i ryggmärgen. Ja, man kan ju alltid hoppas.

Frågan är hur, när och varför jag bör bege mig till Uppsala. Det hela beror aningens på om jobbet ringer, hur mycket jag i så fall får jobba, om jag anser mig behöva min dator, fler kläder osv osv. Mest känns det lite onödigt att punga ut omkring 500 spänn för att åka fram och tillbaka och hämta en kofta. Å andra sidan har jag ett lånekort som ligger däruppe som jag skulle behöva för att förnya lite låneböcker. Förseningsavgifter är aldrig roligt.

Skriva C-uppsats behöver jag också göra. Den ligger på ett USB-minne. Som jag faktiskt har med mig. Men då måste jag tillämpa skrivandet på en stationär hemma hos päronen och kan itche fly till ett bibliotek. Om inte för att låna en dator där. Kan man? Att stanna i Linköping ända fram till den 15:e låter lockande, tro mig. Frågan är hur pass gångbart det faktiskt är. Nå. I'll think about it.

Fy fan vad jag hatar januari. Always have done, probably always will. Trots att jag oväntat på nyårsnatten fick lite closure. Ända från högstadiet. "Det enda jag minns av dig är att du var intelligent och vacker." Why, thank you.

Nyår, för övrigt. Var ganska galet. Middagen var lyckad. Huset var fint. Fram till festandet satte igång, vill säga. Hjälp, vad mycket folk. Allt ifrån främlingar till kusiner och som sagt, gamla klasskamrater till brorsans sent anländade polare. Det dracks champagne, det stals deoderanter och det bråkades tydligen en hel del. Men roligt var det. Mindre roligt var att städa upp det hela efteråt.

I fredagsmorse var jag hos tandläkaren och lagade ett hål för första gången någonsin. Utan bedövning (hallå, spruta i tandköttet!?). Det var en mindre gemytlig upplevelse, let's just leave it at that. Igår hade vi julens andra kalkonmiddag med släkten. Det var gott.

2009 and counting

Råkade precis observera att jag har skrivit 300 inlägg i den här bloggen. Från och till sedan september 2005 (!). Det här är alltså det 301:a.

Nå. Jag ska snart bege mig till jobbet och efter ett 11-timmarspass åka vidare mot älskade, gamla Linköping, där det nya året ska firas in. Med jag vet inte hur många kära vänner och annat löst folk. Härligt ska det bli i alla fall.

2008 har varit ett bra år, trots sent anländande finanskris.

Jag har blivit sanslöst mycket bättre på stresshantering och spontanitet (om man ser till hur det sett ut förr om åren, vill säga). Jag har insett att saker och ting definitivt inte alltid blir som man tänkt sig - så ibland är det nästan lika bra att sluta försöka så pass mycket som jag hittills gjort.

I januari-februari var jag i New York. I augusti på Sardinien. Och nu i december i Dublin. Inte så illa pinkat för en fattig student. Jag hoppas definitivt på mer resande inför nästa år.

Av alla lästa böcker så tar Simon van Booys Secret lives of people in love hem förstapriset. I filmvärlden så har vi såklart SATC - the movie, samt underbara Mamma Mia.

Jag har lyckats undvika att alls falla hals över huvud. För en endaste människa. Bara det är ju värt en applåd. Tackar. Låt oss hoppas på det bästa även i fortsättningen.

Nå, har jag några nyårslöften? Önskningar? Förhoppningar? Vi kan ju alltid återanvända förra årets. Annars har vi mitt konstanta. Men det är ingen önskning. Det är sannerligen både ett löfte och ett krav. Inte är det särskilt långt kvar heller. Jag hoppas jag får ett jobb jag trivs med, i en stad jag vill bo i (var det nu blir) efter min fil kand examen. Jag önskar att dödsfallen och cancerbeskeden håller sig borta (åtminstone så länge), att jag klarar av balansen och fortsätter njuta av detaljer.

Så. 2008 känns avklarat. Väl mött inför det nya året. Per aspera ad astra.

God fortsättning

Så var man tillbaka i Uppsala en sväng då. Men inte utan krångel, givetvis. Jävla SJ! Så kan det gå... Efter en sisådär 3-4 h sömn jobbade jag 08-17 igår. Idag har jag sprungit på mellandagsrea. Det blev ett armband och en sjal till nyårsoutfiten, ett par jeans, en ribbstickad, blå Mexx-kofta och rena rama norska lusekoftan i grått. Jag känner mig både snygg och aningens gammal. Ha.

Nu sitter jag här och tar igen mig, ringer folk och försöker reda ut alla tankar i mitt huvud samtidigt som jag ser på film, filar på ett tal och överväger att laga middag. Mångsysslerist javisst, alltså. Imorn jobbar jag 09-21 och på tisdag 09-19.30. Då bär det av till Linkan via Stockholm C för att hämta upp Malin, Sofia och Nina. Nyårsafton lär bli en galet rolig och lite stessad sådan, men ack så underbar. Tror jag. Som fortfarande är hög på shoppinglycka.

Selma föresten. Ja, Lagerlöf. Julföljetongen. Riktigt intressant. Om man redan är påläst kan jag tänka mig att den upprör i och med att det finns så mycket mer att veta. Men jag som dessvärre måste erkänna att mina kunskaper är oerhört begränsade blev något så vansinnigt intresserad och så snart jag får tid ska jag börja researcha som bara attans. Lita på det.

God Jul

Tänkte jag önska er alla innan jag jobbar av det sista 12-timmarspasset imorn för att sedan släpa mig ombord på tåget norrut och försöka låta bli att somna och vakna upp i Lycksele. I can hardly wait.

Hope you all have a wonderful Christmas Eve, Christmas Day, some delicious food & wine and above all, at least half decent company.

Love / M

Julstädat och klart

Idag har jag städat. Städat, vädrat, tvättat och rensat avloppet. Hahaha. Känner mig något så vansinnigt egenhändig och kapabel, let me tell you.

Nu sitter jag och kollar på reprisen av Bonde söker fru. Eller bög i mitt fall, eftersom jag endast kollar när Peter (och Wille) är med. Tycker inte alls om de övriga deltagarna, förstår ni. Härnäst väntar en varm dusch, lite middag och sedan allmän uppvilning inför mina två stundande 12-timmarspass på Systembolaget måndag och tisdag. 09-21 och 06.30-18.30. Jealous, anyone? Inga som helst problem, känner jag, med tvättad tvätt, nystädat och en avklarad och godkänd tenta i bagaget.

Jag har hittat en bolero till min nyårsklänning och så har jag tillslut köpt ytterligare en klänning, som jag sneglat på sedan tidigt i höstas, från Bondelid, MQ, att ha på julafton. Något så otroligt nöjd och belåten så ni kan inte ens ana. Julklapparna är klara, lakanen är bytta och jag har inte mindre än 12 tända ljus här inne med tanke på 4:e advent. Att det är julafton på onsdag lär jag möjligtvis börja förstå när jag väl sitter på tåget på väg norrut.

Under tiden drömmer jag om Megan Mullally. Don't ask...

Shit pommes frites

Okej. Jag är i chocktillstånd. Fullständligen.

Sittandes på jobbet i kassen så kommer min kursare fram och ska handla. Hon meddelar att vårt tentaresultat har anlänt och att hon har klarat sig. Jag får fram ett grattis och spenderar sedan fyra timmar med lätt panik. Får på hemvägen sms av annan kursare som också klarat sig. Tänker att någon måste ju ha fått underkänt också. Kommer hem och kollar mailen. Nicht. Nada. Niente. Loggar då in på studentportalen. Och möts av ett registrerat resultat. G.

Ja. Ni läste rätt. Jag klarade min sedan länge fruktade översättningstenta. På C-nivå. Med max 25 fel. Hallå, liksom. Man får ett poängs avdrag för att missa en endaste liten accent! Jag vet folk som har skrivit om B-tentan 3 ggr. Även om jag personligen klarade just B-tentan med bra liten marginal. Jag måste helt enkelt vara något galet intelligent. Ha!

Det enda lilla frustrationsmoment som återstår är att jag inte fick något mail och därmed ingen exakt poänguppgift. Alltså så vet jag inte exakt hur pass bra det faktiskt gick. Och lär inte få reda på det heller, eftersom kursexpeditionen endast har öppet en timme på måndag lunch och då sitter jag åter i kassan på Systemet. Nåväl. Jag orkar verkligen inte bry mig om det nu. För jag klarade det! Igen. Jag kommer att få CSN nästa termin! GUD, vad skönt. Puuh.

Men alltså. Vad i hela fridens namn ska jag göra nu? Jag menar i januari. Fram tills kursen börjar den 19:e? Tydligen åka skidor (15e-18e) och äta kalkonmiddag med släkten, men sedan då? Skriva uppsats - check! Och efter den 25e ska jag se till att spendera lite av min sannerligen feta julbonuslön á la December. Lycka.

Ute igår. Förfest + sen förfest (post-middagsfest?) med riktigt goda kötbullar... Och grönjävligt bränd knäck. Hua! Sedan drog vi till Stocken, där personalen lekte Valborg och sprutade mousserande på oss. Det var i alla fall riktigt kul att träffa på mina gamla A-kursare igen. Samt en del nya ansikten. Kom hem 03. Är det illa att vara lite bakfull när man jobbar på Systemet?

Klockan är 22.10. Idag har jag ätit en macka (kl. 10.50), lite kladdkaka (14.45) och ett äpple (20.40). Dinner, anyone? Och till det lite Dry Martini...

Det här är ingen sådan blogg, men...

... look at my precious! Förvånansvärt mycket av ett kap för att vara Saint Tropez.

Tentan är skriven. Hur det gick återstår att se. Jag har faktiskt ingen jävla aning.

Nu ska jag bege mig ut och partaja på Stockholms Nation.

Later.

Coming up

Klockan är halv sex dagen innan min stora översättningstenta.

Jag sitter här och överväger hur pass troligt det är att något av det jag försöker mosa in i huvudet nu och framåt kommer att spela någon som helst roll för resultatet? Knappast, va? Min kära mor har spenderat hela livet berättandes om hur hon aldrig pluggade efter 16 dagen innan sina tentor. Jag har aldrig lyssnat, utan snarare varit den som alltid pluggat minst fram till 20, men ännu oftare fram till både 22-23 och rentutav 00.30. Den här gången är jag relativt övertygad om att det som sagt inte lär ha någon större inverkan. Bättre då att jag ser till att äta, sova och ta det lite lugnt. Mm. Usch. Jag vill bara få det gjort.

Hur det känns? Mja. Som att det skulle kunna gå precis hur som helst. Ja, inte fantastiskt (för tro mig, det hade jag behövt tentaplugga i 1,5 månad för), men faktiskt ganska bra. Eller halvhyfsat. Eller rentutav åt helvete. Vi får helt enkelt se, då det är sanslöst beroende på vilken slags text vi får och vad det är för jobbiga ord han har slängt in. På B-nivån åkte jag ju dit på att jag totalt hade glömt bort ordet för haka (barbilla, f ö), så den här gången har jag inte bara sett till att jag kan alla kroppsdelar, utan jag har också suttit och repeterat ord från rena dagisnivån. Man glömmer ju bort det lätta också, serrni. Anyway. Har ni inget särskilt för er imorn mellan 09 och 13 får ni gärna hålla alla tummar och tår och sända så mycket positiv energi åt mitt håll som ni bara förmår. Tack.

Nu ska jag läsa Las Horas (The Hours såklart) och sedan se lite på Hospital Central (spansk sjukhusserie med lesbiskt par i några av huvudrollerna. Maca y Esther. Spaniens Nikki & Helen eller varför inte Carrie & Mr Big) för att komma i stämning och sluta tänka på svenska.

Oh dear

Jag är så jävla klassisk att det knappt är sant. Om jag inte gråter till Den lilla sjöjungfrun så lägger jag mig i sådan jag egentligen inte har med att göra. Väl medveten om det dock, har jag besultat mig för att råda bot på det hela. Ja, försöka går ju...

Inatt sov jag över 12 h. Det var hundra år sedan sist och hade att göra med för mycket jobb, för lite sömn, för lite vitaminrik mat och en påtvingad förkylning. Natten mellan fredagen och lördagen sov jag 5 h, var på jobbet innan 08, åt (för lite) lunch vid elva och jobbade till halv sex. Då var jag fullständigt slut. Go figure. Nu mår jag åtminstone lite bättre. Ja, jag har inget val: tentan är på torsdag. Tentan som jag i torsdags insåg att jag helt enkelt har glömt att anmäla mig till och därför panikmailade halva universitetsledningen. Två stycken svarade. Gå dit ändå och hoppas på det bästa, alltså. Suck. Sometimes I seriously hate myself.

Nu blir det intensivt tentaplugg i dagarna tre. Sedan blir det jobb fram till kvällen den 23:e, då jag ska ta tåget upp till skogen för att fira jul.

xoxo

Nobel 2008

Igår såg jag på Nobelfesten. Såklart.

Madeleine är ju alltid snygg, men jag älskade verkligen hennes klänning i år, trots folks allmäna gnäll på den gammelrosa boleron. Den gjorde sig ju bra till det bruna. Victorias fushiablåsa var också ganska snygg. No?

Nu ska jag bege mig ner till stan för att tentaplugga med grammatikbrudarna. Imorn och resten av helgen blire många timmars jobb på bolaget. Väl mött i Luciamörkret!

Morr

Så. Jag har tackat nej till att jobba. Igen. Och käkar antibiotika. Igen. Suck, säger jag bara. Jävla öde. Tji fick jag för min vardagslycka. Och där rök visst den Luciahelgen... Visserligen ska jag ju faktiskt jobba ändå. Både fredag och lördag. Därav min avböjelse inför morgondagen.

I vår blir det i alla fall bättre. Jag har precis tackat ja till 30 hp Litteraturvetenskap B och 7,5 hp Flerspråkighet och språkkontakt i svenskt och internationellt perspektiv. Varför plugga en sak när man kan plugga flera på samma gång, menar jag? Lägg sedan till C-uppsatsen på det. Ha. Jeez. Men det är ju på svenska! Vilket jag ursäktar precis allting med. No offence. Förstår att det också kan vara jobbigt emellanåt. Men ändå. Svenska på B-nivå vs Spanska på C-nivå? And so you see...

F ö är det numera grammatik, grammatik och mera grammatik. Jag är helt slut, så jag ska ta en lång, mysig dusch, rulla runt i bodylotion och njuta (och säkerligen storgråta) av Meryl Streep i One True Thing. Där hon spelar komplex mamma åt Renée Zellweger och dör i cancer. Quite the recurring theme, isn't it...

Dublin 2008

(Fler foton finns på Picasa)

Dublin, Irland. Vem sjutton hade trott att det skulle bli så attans underbart?

Personligen hann jag inte tänka så mycket alls, utan satt plötsligt bara på ett flygplan med Sandra. Vi landade i regnväder och valde därför den dyraste bussen från flygplatsen utan att tänka efter särskilt mycket. Sedan gick vi av mitt i stan och promenerade iväg till McDonald's. Första gången jag åt där på evigheter. Mätta och belåtna bestämde vi oss för att gå hem till Emma. Det kunde ju inte vara så svårt. Men det regnade ju, så det var det och slutade med att vi slängde oss in i en taxi, efter att dessutom ha tappat kartan.

Resten av resan fortsatte lite i den stilen: vi hade stora visioner, men det slutade ofta med att vi gav upp och slängde oss i en taxi. Därav spenderades ganska mycket pengar på taxiresor. Hm. Not too clever, but what are two lost girls to do, eh? I torsdags gick vi vilse i två timmar. Men fina bilder blev det. Väl inne i centrum blev det både sightseeing och shopping. Vi hann med Trinity College, St Anne's Church, ett och annat shopping mall och givetvis Starbucks! Yum, yum indeed. Sedan blev det Taccokväll och intressanta samtal med Emmas polska roomies, samt deras bror respektive pojkvän.

På fredagen hade Sandra och jag i alla fall en vag idé om vilket håll stan låg åt och bestämde oss våghalsigt för att gå till Guiness' Storehouse för att ta en tour. Vi lyckades! 150 foton senare ungefär och jag skulle kunna öppna ett själv. I loved it. Sandra fastnade liksom jag sedan länge för ölen i sig och det blev en hel del både där och då och senare på kvällen. Vi var ute och pubade, smygfilmade snygga kvinnor i 40-årsåldern (...) och åt vad som måste ha varit de godaste lökringarna i hela världshistorien. Med tillhörande genusperspektiv. Hehe.

I lördags tog vi det lugnt, åt brunch, njöt av Emmas utsikt och såg lite på SATC. Sedan kom någon på den briljanta idéen att vi skulle bege oss till Phoenix Park och kolla på hjortar och gå på julmarknad. Mysighetsfaktorn nådde sin absoluta klimax. Vädret var frostigt, soligt och dimmigt. Hjortarna lät sig fotas på nära håll. Det gamla huset var jättevackert. Vi såg en originalkopia av Joyce's Ulysses, hälsade på åsnor och snodde nästan en isbjörn i plysch. Sedan smakade vi på hur mycket godsaker som helst (i synnerhet morots- och knäckkakorna och Crêpsen med rökt lax!) och jag fick till och med gratis kaffe (för att jag var söt. Möjligtvis också för att mjölken var slut och snubben fick dåligt samvete. You pick). På kvällen såg vi på sex (fri tolkning. Det blir roligare så) och åt upp all den goda maten.

Sedan tänkte vi gå och lägga oss någon gång efter tolv, men det slutade naturligtvis med att vi inte kunde sluta babbla. Knappa 3 h sömn senare tog vi taxi till flygplatsen, drack en sista kaffe på Starbucks och flög hem. Idag känns det som om jag har rest och sovit smäck hela dagen. Nu ska jag äta pizza (för imorn börjar detoxen!), stoppa nejlikor i apelsiner och bara njuta. Vid sidan av detox är det enda som väntar en satans massa tentaplugg. Varvat med jobb på Systemet under kommande Luciahelg.

Lite julklappar har det blivit, fina örhängen och en Guinesströja. Snygg, faktiskt. I had to. Det blev nästan en nyårsoutfit också, but I saw sense och lät bli. Tur det. Jag hade ångrat mig så här i efterhand. Lite irländska (som de vill att man kallar det - inte gaeliska) har jag försökt att lära mig också. Det är fint, men ganska omöjligt. Tha, gu dearbh. [Ja, utan tvekan] Tha ceann goirt is aithreachas orm, t.ex. Det betyder [Jag är bakfull]. Slàinte mhath! [Skål!]

Off to the green island

Igår satt jag och talade om för Ginger och hennes amerikanska väninnor att även infödda svenskar förvånas över mörkret varje år och trots att vi till viss del inser att vi blir tröttare på vintern, så är det ju inget som påverkar dagligen. Åtminstone inte i mitt fall. Men idag när jag kom hem, för omväxlings skull redan klockan 16 (!), var jag helt slut. Detta trots sömn, föda och allmänt stillasittande. Skumt...

Men jag tog mig upp från soffan tillslut och började städa, organisera och tvätta. Imorn är det plugg, lunch med präst (yeah, yeah...), fika med Andrea väl i Estocolmo och slutligen Irland som gäller. Härligt! Jag vill i allmänhet dricka Guiness, gå på Whiskeymuseum, shoppa och bara njuta av Dublin. Och så fort jag får en ledig minut över ska jag försöka plugga spanska också. Haaa. Let's just see about that one, shall we?

I'll be in touch. <3