Magkänslan stämde. Livet har på två dagar tagit en helt ny vändning. Och jag har fått börja om. Tänka om. Känna om. Omvärdera. Det hela tycks ovanligt, och nästan chockartat, okej.
Jag tänker inte anklaga mig själv ett enda dugg. För det är sannerligen inte min förlust.
Förvirringen börjar klarna. Livserfarenheten hade jag i vilket fall inte viljat vara utan. Och givetvis är det ingen större fara på taket.
Nu har reaktionen dessutom hunnit ifatt handlingen. Inte för att det känns värt det. Men för att jag trots allt inte kan låta bli. Och det kan vara så att det helt enkelt är både nyttigt och nödvändigt. 43 soppiga ballader senare, ungefär.
Sangria löser f ö allt.
Imorn ska jag se till att hitta en outfit till lördagens gayklubbsopening på Stureplan. Shopping löser nämligen det sangria inte klarar av. Sofia har lovat att hålla mig sällskap. På fredag och lördag blir det till att jobba för att sedan alltså bege sig till huvudstaden. Alkohol, kvinnor och underbara Andrea - precis vad jag behöver.
Well. Alone again. Naturally.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar