måndag, september 20, 2010

Ashamed to be Swedish

Jag skäms så mycket så jag vet inte till mig. Det har precis varit riksdagsval år 2010 i Sverige och Sverigedemokraterna fick 5,7 % av rösterna. Det innebär att ungefär var 20e person i Sverige är fullständigt jävla dum i huvudet. Det hade man ju iofs kunnat lista ut själv. Men att få det på papper och något så extremt? Det känns verkligen förjävligt.

Mona blev inte stadsminister (för allvarligt talat; jag har stött på en och annan vettig sosse i mina dagar, som till och med jag skulle kunna tänka mig att rösta på - som Margot Wallström och Anna Lind - men inte Mona. Hon har gjort bort sig för mkt i övrigt och att hon skulle bli Sveriges första kvinnliga stadsminister? Nej tack!) och det gick bra för både Miljöpartiet och åtminstone inte katastrofalt för vare sig Centern eller FP.

Men allting överskuggas liksom av SD. Tack och lov så gick Reinfeldt ut och sa att han vill inte samarbeta med SD, utan föredrar Miljöpartiet. Dessvärre så lär ju Maria Wetterstrand (som jag f ö är förtjust i och mestadels tycker är väldigt vettig) inte vilja gå med på det och då kommer jag (garanterat) bli jävligt osams med en himla massa Miljöpartister!

För så här är det; alla människors lika värde måste ALLTID betyda mer och värderas högre än enskilda partiers smågnabb. Det är min viktigaste åsikt och den står jag för mer än allting annat på jorden.

SÅ är det.

Men framför allt så skäms jag något så vansinnigt.

I helgen; Andrea här från Bryssel. Utgång på Momma, Vampire och Göta Källare. Underbara middagar och tidigare i afton, alldeles underbart skådespel på Stockholms Stadsteater i form av pjäs av Louise Boije af Gennäs och vin och valvaka med min fina Malin.

Imorn börjar jag jobba på Karlaplan. Jobb smack hela veckan utom torsdag. Litteraturen lär läggas ner till fördel av jobb och passion. Och det känns underligt, men bara bra. Jag är en klassisk jobbmänniska. Uppfostrad borgligt, men tvärtemot allmänheten går jag från höger mer mot mitten ju äldre jag blir. Och som sagt. Individer före principer! DET är mitt motto.

Puss och godnatt

Inga kommentarer: