So long

[Well then. Malaga, here I come]

Och naturligtvis. Nu, sisådär en 4-5 dagar senare har allting ordnat sig. Det var inte svårare än lite timing och allt detta tjat om att agera fick mig faktiskt att... tja, agera.

Om mindre än två veckor lämnar jag landet. För hur länge är oklart, men jag tror inte att det blir aktuellt med fortsatta, seriösa studier förrän till hösten 2007. Efter Spanien kanske jag hinner med en liten tripp hem till New York, vem vet... :D

Jag är inte ens hälften så nervös som jag var inför USA. Fast det kommer väl. Då åkte jag till ett land där jag kan göra mig fullständigt förstådd utan svårigheter. Så är inte fallet den här gången. Å andra sidan är det långt ifrån min första gång utomlands på egen hand och sådan erfarenhet är alltid bra.

Slutar jobba imorn, som alltså blir min allra sista gång på sjukan.

Jag kommer att sakna det mer än jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Underbara människor, verkligen. Especially some...

Well. Life goes on ("and it's only gonna make me strong..." *börjar sjunga*), innit? ;)

Och på torsdag fyller jag år. Ska bli kidnappad. Mohaha. Firar med familjen på fredag och med släkten på söndag. Very nice. Först och främst pga. sällskapet, faktiskt. I'll miss 'em too.

Önskelista

Bra springskor

Neccessär

Träningsbyxor

Pengar