Avsked

Leaving, in spite of loving, but with a stunning new view up front...

Jaja. The drama queen has settled down a bit. För ikväll åtminstone. Fan vet hur illa det lär bli under resten av helgen. Hehe.

Försöker tala om för mina (literally!) kolugna föräldrar hur mycket jag uppskattar att de kommer hit och hjälper mig att flytta. Eftersom jag vet hur jävla jobbig jag är att ha och göra med när jag är 1) stressad 2) nervös 3) osäker 4) emotionell. Det sammanfattar väl läget just nu, tror jag. Kläm in nostalgisk, tacksam, ledsen, glad och spänd också. Ha. Jo, minst sagt en intressant blandning.

Det är fredagkväll och sista kvällen i min lilla lya. Som är nerpackad och underlig. Smack hela dagen har spenderats på jobbet. Med att bjuda på glaserade morotstårtor (succé!), sucka lite dramatiskt emellanåt och senare på eftermiddagen med att kämpa som ett djur för att inte börja böla. Bara två gånger; på toan och ensam på lagret bakom en pall med vin. Och det var inte så mycket heller.

Men ont gjorde det. Även om jag är sanslöst nöjd med avskedsproceduren. Det blev precis som jag ville ha det och vad som än händer nu (förhoppningsvis ingenting...) så har jag ytterligare en snygg filmsnutt att adda till min samling. För det är verkligen så de har varit. De bra bitarna. Lite som på film.

Jag älskar verkligen mina kollegor. Och mitt jobb. De är en helt galet underbar mix av folk och gud, vad jag egentligen inte vill lämna dem. Men nu är det så. Vi lär ses igen och jag måste sluta gräva ner mig. Jösses! Jag har ju inte ens berättat den bästa nyheten än! Tjejen tog sig i kragen tillslut och har nu tagit sitt pick och pack och utrymt nya stället så jag FÅR flytta in redan imorn. Hallelujah!

Officiellt reggad på både Stockholms och Örebros Universitet är jag också. Och jag inser ju att det lär dimpa ner ytterligare 762 problem att lösa under de kommande veckorna (precis som det gör när man flyttar, börjar nya kurser och allt är nytt), men det får helt enkelt lov att lösa sig det också. Efter de senaste veckorna känner jag mig kapabel att klara av det mesta. Hör du det, Gud!?

Anyhow. Jag är emotionellt slut. Hela kroppen är tung efter att ha varit spänd och orolig hela veckan, över precis allting, och nu vill jag bara sova. Har inte en susning om när det beställda internetpaketet lär finnas tillgängligt på nya stället, men förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge.

Puss på er så länge