"Konsten att älska." Ovidius skrev om det runt 1000-talet. Romersk litteratur. Jag fastnade.
Den är fascinerande, den där konsten att älska. Jag undrar hur vi tar oss igenom livet egentligen, med all den här kärleken som anfaller oss från alla håll. Ja, jösses...
Om man ändå finge välja själv. Jag hade valt en lång, brunögd man... Som Peter Jöback ungefär. Fast lång. Och inte gay. ;) Han ska vara djup, social, charmig som satan, samt full av respekt och värderingar. Herregud. Hade jag det? Valt en sådan - om man nu fick det? Jag vet inte. Vad skumt... Nej. Det hade jag nog inte. Ja, ungefär samma kvaliteter iofs, fast vissa detaljer bör ju bytas ut. Voilá! There you have it. Fan, vad enkelt.
Ibland hatar jag mitt liv... Det känns som om det är min tur att lyckas nu. Faktiskt. Men det lär ju knappast hända. Så jag får vara positiv; det leder ju iaf till en intressant biografi. Och jag skriver bättre när jag inte mår bra. Fast jag undrar om det är värt det i slutändan... Jag tror inte det.
Nu ska jag sova. Och med det menas läsa lite mer Eva. Den är inte slut än, tack och lov. Upp tidigt imorn. Tentaplugga heeela dagen. Onsdag med och föreläsning + kaffe med väninna. Torsdag lunch med en annan. Mer plugg. Jobba i baren. Fredag föreläsning. Sedan sova, tror jag. Och ännu mera plugga. *gaaah* Jaja. "You live, you learn... You scream, you learn, you bleed, you learn; you live, you learn..."
Puss/M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar